Långa väntetider för unga som mår dåligt

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Jag ringde dit och berättade varför jag ville prata med en kurator, sedan blev jag uppringd efter ett par dagar och fick en tid för ett kuratorsamtal en månad senare, berättar hon.   

Bara hälften har fått hjälp

Hittills i år har 104 ungdomar sökt kontakt med kurator och väntetiden är lång. Efter ett inledande samtal över telefon kan det dröja upp till sex veckor innan ungdomen får komma till mottagningen. 

– Jag skulle säga att drygt hälften av dem som har sökt i år har fått hjälp. Vi har många som vänder sig till oss och vi kan inte ha för många pågående ärenden samtidigt. Det är viktigt att vi kan planera in återbesök inom en rimlig tid, speciellt i början för att skapa en bra kontakt, säger Ulrika Hafvenström, kurator på ungdomsmottagningen i Sundsvall. 

På mottagningen i Sundsvall jobbar tre kuratorer och en dag i veckan befinner sig Ulrika Hafvenström även på mottagningen i Timrå. 

En rejäl ökning av sökande

Det är kuratorerna själva som för statistiken kring mottagningen och Ulrika Hafvenström ser en rejäl ökning av antalet sökande.

– 2006 hade vi 157 ungdomar som sökte sig till oss kuratorer. Förra året hade vi 289 och året innan det var det ännu fler. Det pratas mycket om att psykisk ohälsa blir vanligare bland unga men jag tror också har ökningen beror på att fler vet var vi finns, menar hon.

På mottagningen har de satsat på att göra det lätt för ungdomar att slinka in och ställa frågor och kuratorerna går efter principen att inget problem är för stort eller för litet. 

– Ibland är det sådant vi kan lösa tillsammans och andra gånger hänvisar vi ungdomen vidare om det är nödvändigt. Det viktiga är att de som kommer hit får den hjälp de behöver, sådana här saker går inte att stressa fram, säger Ulrika Hafvenström. 

Bristande resurser

Caroline Eriksson är enhetschef för ungdomsmottagningarna i Västernorrland och förklarar att de långa väntetiderna är ett resultat av bristande resurser och menar att det behövs fler kuratorer till mottagningen. 

– Vi jobbar förebyggande genom att upptäcka psykisk ohälsa i tid, så rent socioekonomiskt så tjänar vi in bidraget på bara några enstaka ungdomar, men läget är pressat rent ekonomiskt, säger Caroline Eriksson.

Regeringen har under 2016 satsat extra medel på landets ungdomsmottagningar och verksamheten i Västernorrland har fått 3,2 miljoner kronor extra i bidrag, vilket har gjort att man har förstärkt verksamheten i Sundsvall med drygt en heltid.

– Vi kan dock inte utöka antalet fasta tjänster för det finns inga garantier att vi får pengar även nästa år, konstaterar Caroline Eriksson.

Elin besökte kuratorn några gånger och kände till slut att den hjälp hon fick inte behövdes längre, men hon ser problem i för långa väntetider.

– Jag tror att färre ungdomar söker kuratorkontakt när de mår dåligt om köerna är för långa. Skulle det vara lätt att få hjälp så skulle nog antalet sökande vara större. Risken är att ungdomar mår sämre och känner att de inte blir tagna på allvar. Om jag mår dåligt och behöver hjälp så vill jag helst ha det direkt, säger Elin. 

Fotnot: Elin heter egentligen något annat.