Dessutom finns en växande skara flyktingar som har med sig betyg från olika utbildningar men som har svårt att få möjlighet att komplettera med de kurser som krävs för en svensk examen.
Ewa Grahn jobbar med att matcha arbetslösas kompetens mot arbetsmarknadens behov, och det är i det sammanhanget hon har mött Hewa Abas Ali, som vi intervjuar i det här numret av ETC Uppsala.
– Han har jobbat med att städa i många år, men det är ett slöseri med kompetens att han ska behöva ta städjobb bara för att han inte kan visa upp sina betygsdokument för en arbetsgivare, säger Ewa Grahn, som befarar att många fler välutbildade flyktingar ska fastna i lågkvalificerade jobb när deras kompetens inte kan bedömas genom betygshandlingar eller andra intyg.
– Det är lättare för personer med praktiska yrken, eftersom valideringsprocessen går lättare och fortare för dem.
Behöver inte vara kört
Är det då helt kört för en person som Hewa Abas Ali, som varken har några dokument med sig från sin utbildning till lärare eller kurator? Måste han helt och hållet börja om? Nej, inte nödvändigtvis.
Skolverket, som utfärdar legitimation i Sverige, kräver någon form av dokumentation. Men det behöver inte vara ursprungsbetyget. I stället krävs en utvärdering från UHR, Universitets- och högskolerådet, en myndighet som just nu undersöker möjligheterna att göra valideringen smidigare.
– Det är inte särskilt vanligt att någon kommer till oss helt utan dokument, säger Lars Petersson, chef på UHR:s avdelning för bedömning av utländsk utbildning.
– Men det är ändå ett reellt problem och man kan misstänka att det kommer att bli större. I dag krävs det dokument för att vi ska kunna göra en bedömning, även om de inte måste vara helt kompletta. Vi har i ett mindre projekt arbetat med validering också för dem med ofullständiga betygshandlingar och vi vill utöka det.
UHR har sedan tidigare ett uppdrag från regeringen att undersöka hur man kan hjälpa personer med ofullständiga handlingar och lämnade i dagarna in en rapport om hur man kan gå vidare. I korthet vill myndigheten göra det enklare att utvärdera personers kompetens även då betyg inte finns tillgängliga, baserat på ingående intervjuer och genom att inhämta kompletterande kunskaper om länders utbildningssystem och lärosäten.
– Det går att avgöra om det är sannolikt att en person har genomgått en utbildning, också utan dokument. Men våra bedömningar är inte juridiskt bindande och leder inte till någon svensk examen. Däremot kan man använda det direkt när man söker jobb och om man vill komplettera sin utbildning på ett svenskt lärosäte. Då får lärosätet titta på det och göra en egen bedömning.
– En grupp som antagligen kommer att växa är dessutom de unga flyktingar som har påbörjat men inte avslutat en utbildning. Också där vill vi utöka samarbetet mellan UHR och svenska lärosäten så att de lättare kan få en bedömning av vad de redan kan och hur mycket av utbildningen de behöver läsa in, berättar Lars Petersson.
Diskussion om ofullständiga betyg
För legitimationsyrken som lärare och läkare finns dock sedan några år ett annat tillvägagångssätt. Programmet ULV, Utländska lärares vidareutbildning, drivs på flera svenska universitet och högskolor. Också inom ULV-projektet jobbar man främst med dem som redan har betygshandlingar. Men inom samarbetet har man en pågående diskussion om vad som kan göras när man stöter på personer med ofullständiga betyg. På Malmö högskola har tre personer slussats igenom vidareutbildningen trots problem med betygsvalideringen. Det handlar om personer från Afghanistan och Somalia.
– I de fallen har det inte handlat om att dokumenten har saknats, men att det har varit svårt att avgöra äktheten. När det har handlat om ämneslärare i NO och matte har vi då kunnat ta hjälp av personer inom de institutionerna. Dels har de skaffat sig en uppfattning om vad som har ingått i den tidigare utbildningen och dels har personerna fått bevisa sina kunskaper. Sedan har de fått komplettera det som krävs för en svensk lärarutbildning.
– Vår erfarenhet är att ämneskunskaperna har varit mycket goda hos de här personerna.
Kan snabba på processen
Nu vill Universitets- och högskolerådet hitta sätt att över lag göra genomströmningen till utbildning snabbare, både för dem som behöver komplettera sin utbildning och för den som inte har tillräckliga betygshandlingar.
– Det har inte legat i vårt uppdrag från regeringen, men vi pekar ändå i vår rapport på hur vi kan snabba på processen, säger Lars Petersson på UHR.
– I dag måste de som kommer först läsa svenska och visa på grundläggande behörighet, sedan söka till den svenska högskolan i konkurrens med andra. Först där kan de återuppta sin utbildning och kanske visa på att de redan besitter kunskaperna i vissa kurser. Den vägen är lång.
– Men för dem som redan har påbörjat en utbildning kan man kanske ordna det så att mer undervisning sker på engelska, så att man först får börja komplettera det ämne man läser, och sedan kommer kravet på svenskkunskaper sist.