I april tillsatte den rödgröna majoriteten i länet en utredning för att titta på hur vallöften om att stoppa höga vinstuttag i den privata primärvården kan förverkligas. Det fick bransch- och arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna att gå i taket och överklaga beslutet att bereda frågan till Förvaltningsrätten.
– Vi skulle alltså inte ens kunna utreda frågan. De är livrädda för att ett beslut om minskade vinstuttag ska öppna en dammlucka av efterföljande landsting så att försäljningsvärdet av privata vårdcentraler försvinner. Då är Wallenberg och c/o:s affärsidé död, säger Erik Lövgren, ordförande i landstingets vårdvalsutskott.
Men landstinget vann första ronden. Förvaltningsrätten gav klartecken till landstinget att fortsätta utreda hur vinstuttaget för de privata vårdcentralerna kan begränsas. Dock vill Förvaltningsrätten ha in kompletterande handlingar senast den 10 juli innan ett slutgiltigt beslut tas.
Erik Lövgren känner att landstingsmajoriteten har väljarnas stöd.
– Jag har inte fått ett enda samtal från någon väljare som känner oro. Däremot Twitterbombas vi av Vårdföretagarna och Svenskt Näringsliv, säger han.
Brett stöd för vinstbegränsningar
Enligt en rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet är 70 procent av svenskarna emot vinster i välfärden.
– Det här en fråga som berör hela landet, och någon måste gå i bräschen. Därför föregriper vi regeringens vinstutredning som ska vara klar hösten 2016, säger Erik Lövgren.
I dag har de privata vårdgivarna i Västernorrland en vinstmarginal på 10–11 procent, enligt honom.
– Det är högt för vilken bransch som helst. Jämför med privata Falck Ambulans som begärt en vinst på tre procent för sin verksamhet i länet och menar att det är en rimlig nivå i en bransch som, liksom primärvården, innebär minimala ekonomiska risker eftersom alla kunder betalar, säger Erik Lövgren.
”Beslutet strider mot lagen”
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, menar att de var tvungna att överklaga Västernorrlands utredning.
– Eftersom redan utredningen var till skada för företagen måste vi göra det. Bankerna nekar företagen lån och många medarbetare inom privat omsorg är oroliga, säger Håkan Tenelius.
Han menar att de privata vårdgivarna måste kunna verka som vilket aktiebolag som helst och dela ut vinster till aktieägarna.
– Det primära måste vara att de levererar god vård. Det finns inget annat område där politiker vill gå in och reglera vinster och vinstnivåer.
Enligt Håkan Tenelius kommer de privata vårdcentralerna att försvinna om vinstuttagen regleras och därmed, menar han, möjligheten att bedriva vård i aktiebolagsform.
– Aktiebolagsformen är en förutsättning för att få banklån. Utan banklån går det inte att öppna en vårdcentral, säger han.
Håkan Tenelius och Vårdföretagarna ansåg att beslutet att utreda vinstuttagen stred mot både svensk lag och EU-rätten och förutsåg att Förvaltningsrätten skulle gå på deras linje.
– Tydligen tolkade rätten det som att utredningen inte var till så stor skada för företagen att de behövde inhibera beslutet. Men vi anser att både Västernorrlands utredning och regeringens vinstutredning skapar stor oro bland medarbetare och finansiärer, säger Håkan Tenelius.
Strid som ger eko i världen
Striden om vinstbegränsningar i Västernorrland har gett eko utanför Sveriges gränser.
Den brittiska tidningen The Guardian kallar Härnösand platsen där motrevolutionen mot det 20-åriga experimentet med vinster i välfärden startade.
Frågan väcker intresse eftersom Sverige ofta i Storbritannien pekas ut som ett framgångsexempel beträffande privata aktörer i välfärden.
Samtidigt som de privata vårdcentralerna i länet gör god vinst, går den landstingsdrivna vården back. Det beror bland annat på att landstinget har ansvar för att hålla en god beredskap oavsett om de har patienter eller inte, enligt Erik Lövgren.
– Patienterna blir inte fler för att det öppnar fler vårdcentraler. När landstinget mister patienter sitter de med kvardröjande kostnader för dyra lokaler och dyra avtal.
Landstingsvården är uppbyggd med kvalitet och dyr utrustning och har ansvar för att finnas till hands om de privata försvinner och patienterna blir fler igen. Det kostar pengar. Landstinget kan ju inte bara lägga ner verksamheten och gå i konkurs, säger Erik Lövgren.
