– Det är bra med konsumtion. Men vi måste titta på den enskilde människan. Krediter som inte kan betalas tillbaka får stora samhällskonsekvenser, till exempel psykologiska och för barn i ekonomisk utsatthet. Alla påverkas av att människor lever över sina tillgångar, förklarar rapportens handläggare Anna Hult.

Konsumtionslån är ett brett begrepp för att skuldsätta sig utan säkerhet. Man köper en vara på faktura eller delar upp betalningen via exempelvis Klarna, eller lånar en summa för konsumtion direkt från en kreditgivare. För unga som hamnar hos Kronofogden är det e-handel och butiksköp på delbetalning som dominerar.

Aggressiv marknadsföring

Svenssons konsumtionsmönster har förändrats: allt fler e-handlar, allt fler väljer delbetalning. Det här är ett levnadssätt som enligt KO marknadsförs väldigt aggressivt med hjälp av algoritmer och influencers. För de som drar på sig snabbt svällande räkningar varje månad får det stora konsekvenser.

Som främsta åtgärd vill KO se att det utreds hur man ska kunna få en samlad bild av någons skulder. Det går inte idag. Alla fordringar märks inte i en kreditupplysning, vilket gör det lätt att fortsätta låna.

– Det var en stor upptäckt som vi inte tänkt på. Att plötsligt, oj, här finns 77 miljarder hos inkassobolagen som inte syns någonstans. Man förlitar sig på konsumentens uppgifter och ställer höga krav på att denne ska uppge alla sina skulder. Sedan kan kreditgivaren inte kontrollera det. Det är klart att det är ett problem, säger Anna Hult.