– Läkemedelsverket ska värna folkhälsa. De måste se till att kompensera för information som företagen kan ha anledning att tona ner, som säkerhetsaspekter, säger Petra Jonvallen, projektledaren på Riksrevisionen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
När Läkemedelsverket granskar läkemedlens effekt och säkerhet utgår man till stor del från läkemedelsföretagens rapporter. Det finns en risk att dessa underlag framhäver läkemedlens positiva sidor och tonar ner säkerhetsproblem.
– Till exempel så har vi sett att Läkemedelsverket valt att inte granska fullständiga säkerhetsrapporter under den tid som läkemedlet testas på människor. Istället har man utgått från företagens sammanfattningar, säger hon.
Riksrevisionen påpekar också att under en period handlades endast delvis biverkningsrapporter från sjukvård och allmänhet.
– Risken är då att det tar längre tid att upptäcka vilka biverkningar olika läkemedel har. I grunden handlar det om patientsäkerhet och folkhälsa, säger Petra Jonvallen.
Hon menar att det finns en problematisk ”svängdörrsproblematik” mellan Läkemedelsverket och läkemedelsföretagen. Ungefär hälften av Läkemedelsverkets utredare på de enheter Riksrevisionen granskat har eller har haft kopplingar till läkemedelsföretag. Av de som slutar går hälften till läkemedelsindustrin.
Vad får det för konsekvenser att de anställda har kopplingar till den bransch som ska kontrolleras?
– Det är kanske inte en risk på individuell nivå i varje enskilt fall, men på en övergripande nivå kan det innebära att man som myndighet blir mer välvilligt inställd, säger Petra Jonvallen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Läkemedelsverket har svarat i en debattartikel i Svenska Dagbladet där man menar att kritiken är missvisande.
”I vår faktagranskning av rapporten har vi identifierat brist på eller avsaknad av sakligt stöd för flera centrala påståenden, slutsatser och rekommendationer”, skriver generaldirektören Catarina Andersson Forsman och pekar på att granskningen skedde 2013–2014 och är ”fragmenterad”. I två punkter, gällande synen på patientnytta och den nära relationen med läkemedelsindustrin, skriver Läkemedelsverket att Riksrevisionen har helt fel.
Revisorerna kritiserar också regeringen som gett Läkemedelsverket en delvis ny roll, med ett så kallat ”innovationsfrämjande uppdrag”.
Från att huvudsakligen ha haft till uppgift att kontrollera och utöva tillsyn ska myndigheten nu också främja utvecklingen av nya läkemedel. Det gör att myndigheten hamnar på dubbla stolar menar Petra Jonvallen.
– Det är inte helt oproblematiskt att främja den aktör man samtidigt är satt att kontrollera, säger Petra Jonvallen, som menar att stödet till läkemedelsbranschen på så vis byggs in i myndighetens uppdrag.