Reklamkampanjen från nätläkarbolaget Kry har fyllt stadsbilden de senaste veckorna. På reklampelare, i webbannonser och tv-reklamer ler företagets läkare från mobilskärmar och uppmanar människor att söka vård för alltifrån ont i halsen till hosta – direkt i appen. I en reklamfilm tittar en tioårig flicka med rött öga in i mobilkameran. En läkare dyker upp på skärmen och meddelar att han kommer att skriva ut en receptbelagd salva.

Tas morgon och kväll.

Lappat och klart.

Bye bye till långa väntetider hos vårdcentralerna, liksom tidskrävande undersökningar.

Ur ett annat perspektiv: Hello lönsamma patienter.

Under första halvåret i år har Kry lagt över 50 miljoner kronor på reklam i svenska medier, enligt Sifos reklammätningar. Konkurrenten Min Doktor har spenderat ytterligare runt 30 miljoner.

Nätläkarna är en bransch i extremt snabb tillväxt och nya digitala vårdföretag ploppar nu upp som svampar ur välfärdsjorden. Bara under det senaste året har fem nya privata aktörer etablerat sig som erbjuder läkarvård på nätet och via mobilappar. Antalet människor som söker vård med den nya tekniken har också ökat exponentiellt och de två största aktörerna, Kry och Min Doktor, har gått från ett hundratal digitala vårdkontakter per månad 2016 till fler än 40 000 i juli i år.

Samtidigt rusar kostnaderna för landstingen. Förra året skickade Kry och Min Doktor fakturor på drygt 150 miljoner kronor till landstingen. I år väntas kostnaderna öka ytterligare och om utvecklingen fortsätter i samma takt kan notan för landstingen bli flera miljarder bara om ett par år.

Kry marknadsför sig samtidigt som en samhällsförbättrare. Om bara fler läkarbesök gjordes genom deras app skulle vården kunna ”spara sju miljarder kronor utan att det går ut över patienterna”, står det i Kry:s Facebook-annonser.

Hur bra det är i verkligheten är dock mera osäkert. Och inom läkarkåren höjs nu allt fler kritiska röster mot vårdapparna.

Helena Dreber är specialistläkare i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Stockholm. Hon tycker att det är uppseendeväckande att nätläkarna tilllåtits expandera så snabbt när det inte finns några studier som visar vad de har för effekter.

– Det sägs att de avlastar vården, men det har inte gjorts någon riktig utvärdering av det, varken av nätläkarna eller av de som betalar dem, det vill säga landstingen. Om det inte hade varit landstingsfinansierat hade jag väl inte haft så stora invändningar, men nu är det ett storskaligt experiment för skattepengar som ingen riktigt vet vad det leder till. Det är inte okej.

– Vi vet till exempel inte om det leder till överkonsumtion av vård, eller vad det är för innehåll i det som kallas för läkarbesök, även om man kan ha sina farhågor, säger hon.

I våras skrevs en rapport från Örebro universitet som visade att bevisläget för att diagnostisera sjukdomar via videolänk eller chat är i princip obefintligt. Nätläkarna påstår samtidigt massa saker som de inte har belägg för, vilket strider mot hur medicinen normalt fungerar, säger Helena Dreber.

– Jag är kritisk mot att landstingen och SKL ersätter det här utan att det finns evidens för om det är bra. Det går helt emot hur nya behandlingsprinciper och tekniker normalt införs i sjukvården – man måste ha ett underlag innan man provar något, annars är det ett pilotprojekt och ska marknadsföras som det.

Ett problem med kvalitetsuppföljningen är att de digitala vårdbesöken oftast utförs i ett annat landsting än det som är ansvarigt för patienten. Region Jönköping har blivit något av ett nav för nätläkare eftersom de var först i landet med att göra det möjligt för vårdcentraler att ta betalt för digitala vårdmöten. Både Kry och Min Doktor har tecknat avtal med vårdcentraler i Jönköpings län, liksom Bra liv nära, Medicoo, Capio Go och Doktor 24, samtidigt som de tar emot patienter från hela landet.

Varje gång någon med förkylning öppnar en läkarapp och blir ordinerad vila och nässprej registreras det som utomlänsbehandling och en räkning skickas via region Jönköping till det landsting där patienten bor. Nätläkarbolagen får 650 kronor minus patientavgiften för varje läkarbesök. För Krys del, som tar ut 250 kronor i patientavgift för vuxna innebär det att de får 400 kronor netto av landstinget för varje besök. För barn till och med 19 år, och personer över 85 år, är de digitala läkarbesöken dock helt gratis och i de fallen kan nätläkarna fakturera hela beloppet om 650 kronor till patientens hemlandsting.

Ursprungligen var ersättningen betydligt högre och låg på 2 195 kronor. Därefter sänktes den till 1 200 och förra sommaren ytterligare till 650 kronor per besök.

Att nätläkarna nu fortsätter att expandera kraftigt, trots att ersättningen sänkts med över 70 procent på bara ett år, vittnar om en verksamhet med goda marginaler.

Både Min Doktor och Kry backas också upp av stora summor riskkapital. I det senare fallet återfinns investerare som Creandum och brittiska Index Ventures på ägarlistan som pumpat in nästan en miljard kronor i Kry. I det förra finns Investorägda EQT, Sverige största riskkapitalbolag, i kulisserna.

Möt Lars Jörnow, 36 år och partner på EQT Ventures. De senaste fyra åren har han tjänat närmare 80 miljoner kronor, främst från sitt tidigare engagemang i mobilspelsföretaget Kings kassako Candy Crush. Nu satsar han på att göra även Min Doktor till en framgångssaga. Riskkapitalbolaget EQT har gått in med närmare en kvarts miljard i bolaget och sedan förra året sitter han själv som styrelseordförande. Han vill dock inte svara på ETC:s frågor om vad EQT ser för ekonomisk potential i digitala läkarbesök, men för Dagens Industri berättar han att det som investerare är ”ett otroligt intressant område där enorma förändringar väntar runt hörnet”.

Hans företrädare på ordförande­posten, Christian W Jansson, tvingades förra året avgå på grund av jävsmisstankar eftersom han satt som ordförande även i Apoteket AB, det apoteksbolag som Min Doktor inlett ett samarbete med i syfte att marknadsföra sina respektive tjänster.

Trots det har samarbetet fortsatt. Och förra månaden gick ICA Gruppen in med 335 miljoner kronor i Min Doktor för att haka på tåget och göra även Apoteket Hjärtat till partner med nätläkaren. Exakt hur bolagen kommer att gynnas ekonomiskt är oklart, men till exempel kan Min Doktors patienter nu mäta sitt blodtryck gratis hos Apoteket AB, medan apotekets produkter marknadsförs genom Min Doktors digitala kanaler.

Liknande samarbeten finns även mellan de andra aktörerna. Doktor.se samarbetar sedan förra året med Kronans Apotek, medan Kry samarbetar med Lloyds Apotek. Alla marknadsför varandra.

Med vinster i välfärden-debatten färsk i minnet har EQT samtidigt valt att hålla en relativt låg profil, och i en intervju med Svd Näringsliv värjer sig Lars Jörnow mot en allt för aggressiv marknadsföring.

– Det finns redan nu en skepticism hos många läkare. Jag tror den åsiktssprickan riskerar att bli djupare om man trummar ut för mycket reklam och satsar på för snabb tillväxt.

Ett resonemang som uppenbarligen inte delas av konkurrenten Krys ägare.

Tvärt om.

Möt 45-årige Fredrik Cassel, partner i Creandum och uppmärksammad för att vara en av de som tidigt upptäckte Spotify.

– Tänk tanken att Kry om 5–10 år årligen kan hjälpa 100 miljoner patienter över hela Europa. Ett sådant bolag borde vara värt väldigt mycket pengar, säger han till Svd.

– Vi tror att Kry kan bli ett nytt Spotify, säger hans kollega Sanna Westman, Investment manager på Creandum.

Någon vinst är Kry fortfarande inte i närheten av, men nu är det expansion som gäller och för ETC berättar presschefen Linda Bengtsson att målet är att bli marknadsledande inom digital vård i hela Europa kommande år.

Läkarbesök som nästa Spotify, alltså. Men i stället för musik, ett nytt recept mot nageltrång.

Även det låter enkelt och bra för patienterna – att träffa läkare inom 30 minuter, ”utan att lämna hemmet”, som Kry:s slogan lyder – finns en rad frågetecken från såväl landstingen som SKL. Om Kry skapar en marknad av patienter som egentligen inte behöver läkarvård riskerar övriga vården att dräneras på resurser i stället för att avlastas. Från början ordades det också om att tekniken var demokratiserande eftersom även människor i glesbygden fick snabb tillgång till läkare, men sedan dess har det visat sig att den stora majoriteten vårdtagare som utnyttjar nätläkarna är småbarnsföräldrar och unga från Stockholm. I Vaxholm och på Tyresö i Stockholm gjordes 48 besök per 1 000 invånare i fjol. I Södertälje gjordes lite drygt 15.

För att ta reda på vad effekterna egentligen är har nu flera utredningar sent omsider sparkats igång. I november ska Socialstyrelsen redovisa en utvärdering av kvaliteten på den vård som ges och vilken vård som överhuvudtaget är lämplig att ge digitalt. Senare i höst ska SKL också presentera en ny utvärdering av ersättningsnivån. Och i juni 2019 ska regerings egen utredning, ”Ordning och reda i vården”, vara färdig.

Under tiden pyr missnöjet från olika delar av vården. Inte minst efter Kry:s senaste reklamsatsning. Att göra massiv reklam för att söka läkarvård för förkylningar ses inte med blida ögon inom den pressade primärvården.

– Jag tycker att nätläkarnas verksamhet är oseriös och borde förbjudas. De undergräver hela läkarrollen, säger Jan Halldin, läkare och medicine doktor som menar att nätläkarna dessutom bryter mot de läkaretiska reglerna.

– Det räcker inte att bara titta ner i halsen med en mobilkamera, som läkare måste man kunna göra en fysisk undersökning, exempelvis känna om patienten har svullna lymfkörtlar, eller lyssna på lungorna för att ge rätt behandling. I de läkaretiska reglerna står också att läkaren ska avhålla sig från påträngande marknadsföring. Det bryter nätläkarna mot med råge.

Men Kry värjer sig mot kritiken och uppmanar till tålamod.

– Digital vård är ganska nytt, vi har bara funnits i två år, så vi utvecklar det här hela tiden. Nu är det ju många landsting som tar efter och startar upp egna alternativ, så digital vård är här för att stanna, säger Linda Bengtsson, presschef på Kry.

Går det inte emot läkaretiken att göra reklam för vård?

– Reklamen är till för att uppmärksamma att vi finns. Sedan är det upp till varje enskild person när man söker vård. Vi ger inte vård som inte behövs och vi tar inte heller betalt om någon ringer som inte behöver vård. Vi tycker att det är väldigt viktigt med rätt vård på rätt nivå, där vissa saker är lämpliga för den digitala vården medan andra kräver ett fysiskt besök.

Alla som ETC talat med är tydliga med att de ser stor potential för den digitala vården och att en hel del patientkontakter via videolänk skulle vara till stor hjälp. Frågan är vad effekterna blir av att privata aktörer skapar parallella system där hela vårdkedjan sköts digitalt.

– Jag som arbetar i den fysiska vården har svårt att se att de flesta av de här sökorsakerna som marknadsförs av nätläkarna faktiskt kräver ett läkarbesök, säger Helena Dreber. Frågan vi måste ställa oss är om de här diagnoserna ska gå före exempelvis diabetessjuka eller multisjuka äldre.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.