Läkare i världen etablerar sig i Örebro – behovet ökar

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Vi hjälper mellan 1 000 och 2 000 personer per år. Och vi ser att behovet ökar, uppger Eliot Wieslander. 

Bett om stöd

Nu arbetar Läkare i världen med att rekrytera en volontärsamordnare som ska jobba halvtid i Örebro. Planen är att verksamheten ska starta efter sommaren. Att Läkare i världen etablerar sig här beror på att flera andra hjälporganisationer som redan finns i Örebro har kontaktat organisationen.

– Vi har bland annat varit i kontakt med Stadsmissionen i Örebro och volontärer som jobbar på härbärget Gnistan. De har hört av sig till oss och bett om att få stöd för att utveckla hjälpverksamheten och för att fattiga EU-medborgare och andra utsatta som papperslösa ska få vård, säger Eliot Wieslander. 

Många barn

Hon berättar att alla tolkar, sjukvårdspersonal och jurister som arbetar åt Läkare i världen är volontärer. 

– Att vi kan anställa en volontärsamordnare på halvtid i Örebro beror på att vi har fått pengar av EU för att starta ett projekt för att hjälpa dem som har det sämst ställt i Europa. 

I Örebro liksom i de flesta andra svenska städer finns det i dag papperslösa EU-medborgare som har små eller inga möjligheter att söka sig till sjukvården vid behov. Det som skiljer Örebro från många andra städer är att flera av dem är barn. 

–Framför allt många unga tjejer, säger Eliot Wieslander. 

EU-medborgare som vistas i ett annat EU-land har visserligen rätt till vård som inte kan anstå till samma villkor som landets egna invånare. Men för det krävs att patienten har EU:s sjukförsäkringskort med sig. 

– I flera av de fattiga länderna i Europa kräver myndigheterna att medborgarna har en fast bostad och ibland även ett jobb för att få EU:s sjukförsäkringskort. Det drabbar romer som oftast saknar bostad och jobb. En del av dem är inte ens skrivna som medborgare i sitt eget hemland. Det drabbar även deras barn som inte får gå i skola för att föräldrarna saknar jobb och bostad. Det är antiziganism, säger Eliot Wieslander. 

Och EU-medborgare som inte har ett sjukförsäkringskort får själva stå för notan om de behöver vård i ett annat EU-land än hemlandet. I Sverige har papperslösa och asylsökande enligt lagen rätt till vård som inte kan anstå till samma villkor som svenska medborgare, men lagen omfattar alltså inte medborgare i andra EU-länder. De måste ha sjukförsäkringskort.

Eliot Wieslander berättar att flera fattiga EU-migranter har blivit svårt skuldsatta för att de har behövt läkarvård i Sverige och inte kunnat betala räkningen. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Bland annat en person som blev svårt misshandlad under vistelsen i Sverige. 

I Stockholm, Uppsala och Skåne har Läkare i världen läkarbussar där fattiga EU-migranter och andra utsatta människor kan få gratis vård och hälsorådgivning. Om även Örebro får en mobil vårdcentral är inte klart. 

– Vi ska undersöka behovet först. Men det är inget självändamål för oss att ordna mobila enheter. Vårt mål är att de utsatta EU-medborgarna ska få den vård de har rätt till inom den svenska sjukvården, säger Eliot Wieslander.