Lågt intresse för hbt-utbildning

Bara en av 31 vårdcentraler har valt att HBT-certifiera sig. Och det är bara två andra enheter i landstinget som har fått ett certifikat. Det är resultatet av tre års HBT-arbete i Örebro läns landsting.
 
Det ingår ingen HBTQ-kunskap i psykologutbildningen, sjuksköterskeutbildningen eller läkarutbildningen.  Därför kan vårdpersonal i grunden ganska lite om homo- bi- och transpersoner. Det menar Pell Uno Larsson som är ordförande i RFSL Örebro.
– Det man vet kommer från media eller sådant som man har hört ryktesvägen, och det är inte rätt att personal som ska möta människor brister i sin kunskap på det här sättet, säger, Pell Uno Larsson.
Själv har han flera negativa erfarenheter när det gäller bemötande från vården.
– En gång när jag följde med min man till läkaren fick jag massor av frågor om vårt förhållande och vem som diskade hemma hos oss, i stället för att läkaren frågade min man om hur han mådde, säger han.
För att komma tillrätta med den här typen av diskriminering antog Örebro läns landsting en handlingsplan i oktober 2010. Planen skulle göra landstinget HBT-vänligt. Målet var att bemötandet av homo- bi- och transpersoner skulle bli bättre genom att personalen utbildades på olika sätt. Men det är de ansvariga cheferna på varje enhet som ansvarar för att handlingsplanen verkligen genomförs.

”Naturligtvis inte bra”
I dag, tre år senare, har inga större förändringar skett. Av de drygt niotusen anställda har endast några hundra deltagit i föreläsningar, och ännu färre har fått en fördjupad kunskap i form av HBT-certifiering. Länets ungdomsmottagningar och STD-kliniken har certifierat sig och just nu utbildas personalen på Ängens vårdcentral i Örebro. Totalt handlar det alltså om tre enheter som har valt att lära sig mer om hur man ska bemöta homo-, bi- och transpersoner i vården. De 89 andra klinikerna på sjukhusen i länet och övriga 30 vårdcentraler har valt att låta bli att HBT-certifiera sig.
– Det är naturligtvis inte bra. Jag tycker att det går väldigt trögt. Självklart kan inte alla enheter ha specialkompetens och certifiera sig, men jag skulle vilja att gyn, urologen, BUP, alla barnmorskor, barnavårdscentraler och psykiatrin åtminstone hade en elementär kunskap om hur man ska bemöta HBTQ-personer, säger Pell Uno Larsson.
Även de styrande politikerna vill att fler enheter utbildas och certifieras.
– Vi skulle vilja se att minst en vårdcentral i varje länsdel hade den här kompetensen. Särskilt viktigt är också kliniker som jobbar med barn. Och det finns även ett behov av den här kompetensen inom psykiatrin,  säger Jenny Steen (S), landstingsråd samt ordförande för Nämnden för forskning.

”Kan behöva en morot”
Nästa år ska handlingsplanen utvärderas. Men har inget hänt kan det krävas stimulansmedel för att få till en förändring.
–Vi får se över möjligheten att ge pengar till det här i budgeten. Det behövs en större morot för att få fler att certifiera sig. Det ska inte bara vara de som redan är intresserade som väljer att göra det, säger Jenny Steen.

Mirja Mattsson