1. Alli Klapp, ni har gått igenom en stor mängd studier för att ta reda på vilken effekt betyg har. Vad har ni kommit fram till?

– Vår genomgång av ett stort antal internationella studier visar att betyg har negativa effekter på lågpresterande elever och inte har särskilt stor påverkan alls på högpresterande elever. Det finns studier som visar att lågpresterande elever blir sämre motiverade och att de lär sig mer om de får mer information om hur de kan gå tillväga för att förbättra sitt lärande. Betyg ger ofta ganska lite information om hur man ska förbättra sig, säger Alli Klapp, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av forskarna.

2. Studien har gjorts inför uppstarten av ett skolforskningsinstitut. Vad är ert råd för framtiden?

– Till att börja med bör man utvärdera betygen i årskurs 6 och se hur det har slagit. Man bör göra en ordentlig genomgång innan man går ett steg till och ger betyg från årskurs 4. Vi har inte kunnat hitta några studier där man tittat på så unga elever. Det finns förstås en etisk aspekt av den här typen av forskning också. Det är svårt att utsätta elever för experiment där man delar upp två grupper och ger den ena gruppen betyg men inte den andra.

3. En del politiker tar ändå gärna upp betyg som ett sätt att förbättra skolan, vad beror det på tror du?

– Jag kan tänka mig att som politiker är betyg någonting som är enkelt att förändra. Undervisningen och lärares kompetens är svårare att förändra och utveckla, då är betygen enklare att gå på. Samtidigt betyder betygen mycket, de fungerar väl som urvalsinstrument och prickar framgång väl. Det ska vi behålla. Men att säga att betyg motiverar eleverna, det ska man ställa sig frågande till.