I en ny rapport från LO visar statistiken att antalet hög- och lågkvalificerade jobb har ökat, medan mellanskiktet har minskat.
Under senare år har andelen lågkvalificerade och enklare jobb ökat mest, en ny form av strukturomvandling som medför stora och bestående förändringar på arbetsmarknaden och i arbetslivet. En av de allvarligare konsekvenserna är enligt rapportförfattaren att mer än hälften av alla anställda idag har en längre utbildning än deras jobb kräver, och att de lågkvalificerade jobben i ökad utsträckning går till personer med längre utbildningar.
– Regeringens politik de senaste åren har ensidigt subventionerat fram de enklare jobben utan ambition att främja tillväxten av mer kvalificerade jobb. Det innebär redan nu stora konsekvensen som inte riktigt har uppmärksammats än, och det kommer att märkas mer och mer, säger Thomas Carlén, LO-ekonom som står bakom rapporten.
Enligt Thomas Carlén finns det flera skäl till hur strukturomvandlingen på arbetsmarknaden har gått till. Bland annat nämner han den nya tekniska utvecklingen, något som har pågått de senaste 10 till 15 åren, där allt fler arbetsgivare har haft möjligheten att ersätta arbetskraften med allt bättre och effektivare datorer och robotar. Bland de jobb som automatiseras nämns främst rutinmässiga jobb, som kundservice och resebyråtjänster.
– Samtidigt har jobb som är mer inriktade på personlig service och som kräver direkt kundkontakt ökat. Det är ofta jobb som inte kräver någon formell utbildning utan som istället kräver andra kompetenser. De här jobben kan inte så enkelt ersättas med den nya tekniken, och därför har de här jobben ökat.
Vilka drabbas av det här?
– De som har utbildning men som inte hittar ett jobb som matchar den, men även de som har kort eller ingen utbildning drabbas eftersom konkurrensen om de lågkvalificerade jobben blir så hög. Det här drabbar hela marknaden och arbetskraften, och är väldigt allvarligt.
Vinnarna är svårare att peka ut, menar Thomas Carlén. Företagen som ersätter arbetskraft med bra och billig teknologi kan tjäna på automatiseringen, förutsatt att kostnaderna sänks och produktiviteten ökar. Men det innebär att arbetsmarknaden förändras och att vår tillväxt på sikt kan hotas.
– Det är fel väg att gå att bromsa den tekniska utvecklingen, samtidigt som det är ännu mer fel att bromsa utbildningsutvecklingen. Det enda rätta är att skapa fler kvalificerade jobb och inte slösa pengar på att stimulera fram fler lågkvalificerade jobb, det är där skon klämmer.
Hur har det blivit såhär?
– Jag tror att regeringens politik bygger på missuppfattningar. Den borgerliga regeringen har haft tron att vi har för få lågkvalificerade jobb och att det är det arbetslösheten beror på. Därför har de så ensidigt försökt subventionera fram fler lågkvalificerade jobb trots att det inte är fallet. Politiken är missriktad och det hela bygger på en missuppfattning.
Lösningen är med andra ord inte att försöka skapa så många låglönejobb att de räcker både till dem med kort utbildning och till alla dem med längre utbildning som inte lyckas få ett jobb som matchar deras utbildning.
– Slopa den här politiken som ensidigt skapar enklare jobb och som bygger på missuppfattningen att de enkla jobben skulle ha minskat så mycket att de inte räcker till för dem som har kortare utbildning. Satsa istället på en politik för mer kvalificerade jobb. Det gynnar både dem med kortare och längre utbildning. Det är inte en sund och hållbar utveckling att lösa arbetslösheten defensivt på det sättet som regeringen försöker göra, säger Thomas Carlén.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.
Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.
