Laglig vägg kan bli verklighet

Nu ställer sig politikerna bakom graffitin. En ny utredning kan göra en laglig vägg möjlig.  
   – Jag kan inte föreställa mig att något skulle kunna stoppa det nu, säger Behcet Barsom(KD), ordförande i Kultur- och medborgarnämnden i Örebro.

Frågan om en laglig vägg för graffiti har stötts och blötts i över tio år och läget har länge varit låst. I dag betraktar kommunen all graffiti som skadegörelse som ska bort inom 48 timmar. Men nu kan en öppning anas. Ett förslag som har kommit in till Kultur- och medborgarnämnden från graffitimålarna själva utreds just nu. Dessutom verkar den allmänna opinionen mot graffiti ha vänt, något som projektet Art Kod kan ha bidragit till.

Planket har förändrat allmänhetens syn
Art Kod drivs av Konstfrämjandet, Studiefrämjandet och Kulturhuset i Örebro, och syftar till att öka barns och ungas delaktighet i skapandet av det offentliga rummet.  Inom projektet finns en grupp som driver frågan om en laglig vägg. Saga Gervargez är en av deltagarna och hon målade själv som ung.
– Graffiti är en konstform som behöver stora ytor. Man måste få öva. Det är svårt att utvecklas om man inte ens får finnas, säger hon.
Sedan september har örebroarna kunnat bekanta sig med graffitikonst på nära håll. Det stora byggplanket i korsningen Rudbecksgatan och Trädgårdsgatan är fullkomligt täckt av färgglada och lekfulla målningar, alla med sprayflaskan som pensel. Planket är en tillfällig lösning som har tillkommit genom ett samarbete mellan bland andra Art Kod och Öbo. Elin Hector, verksamhetsledare på Kulturhuset menar att planket har gjort mycket för att förändra synen på graffiti.   
– Under arbetet med planket har många positiva röster hörts. Folk har tutat och vinkat och överlag känns det som att det börjar lossna, att tiden är mogen, säger hon.
Med en vägg där konstnärerna ges en möjlighet att fördjupa sin konst och måla utan brådska, blir det tydligt att det faktiskt är en riktig konstform. Allmänhetens förståelse ökar.
När väggen på Rudbecksgatan så småningom rivs, finns det ett nytt hopp för graffitins utövare och publik. Ett förslag om en permanent laglig vägg är under utredning. Just nu inventerar man städer i liknande storleksordning som har lagliga väggar. Behcet Barsom(KD), kultur- och medborgarnämndens ordförande, ser ljust på frågan.
– Människors vilja att uttrycka sig konstnärligt vill vi förstås bejaka, men det måste ske under ordnade former. Jag har inte stött på något motstånd i nämnden och kan inte tänka mig att något skulle stoppa en laglig vägg nu, säger han.

”Försvårar ingripande mot klottrare”
En som dock är skeptisk till en laglig vägg är Sören Svensson, kontaktperson på Örebro brottsförebyggande råd, en sammanslutning av bland andra polisen, Örebro kommun, Öbo och privata fastighetsägare.
– För oss är det självklart att en laglig vägg försvårar ingripandet mot klottrare. De som påträffas med exempelvis sprayburkar på sig kan i så fall bara hänvisa till att de är på väg till den lagliga väggen för att måla, även om det inte är så. Har vi lagliga väggar kommer de att fungera som övningsväggar för illegala målningar, säger han.
I Lindesbergs kommun invigde man en graffitivägg i maj i år och där har man har inte sett några av de negativa konsekvenser som Sören Svensson målar upp. Gunilla Dovsten, kultursekreterare i Lindesberg, säger att klottret inte har ökat, utan att man tvärtom upplever någon slags självcensur. Målarna vill inte sabba möjligheten att måla lagligt, genom att måla olagligt.  Men det påståendet ger inte Sören Svensson mycket för.
– De som målar rör sig över både läns- och kommungränser. De tar inga sådana hänsyn, säger han.

”En demokratifråga”
Saga Gervargez, från Art Kods graffitigrupp, tycker att det är viktigt att skilja på graffiti och klotter och att se graffiti som den konstform det är. Hon menar att en satsning på en laglig vägg är en satsning på en yngre generation och att det är stärkande för självkänslan att synas i det offentliga rummet.
– I grund och botten är det en demokratifråga, säger hon.

Lena Lagerlöf