Det är också som svar på de många liknande attacker på senare år som den franska regeringen söker lagstifta bort radikal religiositet och parallellsamhällen i Frankrike. Den franska sekularismen, la laïcité, som sedan 2004 bland annat förbjuder religiösa symboler i offentliga inrättningar som skolor ses positivt av stora delar av den politiska klassen – från höger till vänster. Det som inte fungerat hittills måste stärkas ytterligare, alla franska medborgare ska följa samma regler för att åtnjuta samma rättigheter, är den universella grundtanken.

Amnesty: Drabbar muslimer

Lagpaketet mot separatism ”för att stärka de republikanska principerna” presenterades hösten 2020 och är nu i sin slutfas. Det har som uttalat mål att bekämpa islamistisk radikalism men utan att samtidigt stigmatisera franska muslimer – i själva lagtexten används varken ordet islam eller islamism en enda gång.

Men stigmatisering av muslimer är ändå exakt vad den kritiseras för, av tunga aktörer som Amnesty international.

Samtidigt har missförstånd och vissa rena lögner kring lagen bland annat lett till antifranska protester i den muslimska världen. Det hävdades till exempel i amerikansk press att muslimska skolbarn i Frankrike skulle registreras med särskilda nummer – när det i själva verket gällde alla skolbarn enligt ett system som påminner om svenska personnummer.

Självkritisk Macron

– Det här paketet lagstiftar inte mot religion eller den muslimska religionen. Det är en lag som ämnar befria oss från religiös fanatism, hävdade premiärminister Jean Castex när lagen först presenterades i december.

Från regeringshåll insisteras det på ett missförstånd om att Frankrike skulle attackera islam – när det är islamism som motarbetas.

I oktober höll president Emmanuel Macron ett tal där han målade upp vad lagen skulle innehålla. Det handlade om att förhindra hemskolning, om att bekämpa utanförskap och diskriminering i ekonomiskt utsatta kommuner.

– Vänta er inte att barnen ska älska republiken där den inte längre erbjuder någon framtid, sa han i sitt tal.

Denna självkritik är unik för en fransk president.

Han försöker stå på två ben – slå hårt mot både radikalisering och diskriminering. Men samtidigt kunde han inte låta bli att nämna religionen islam. Han sa att ”islam går igenom en internationell kris”.

Senaten vill gå längre

De förslag som röstades igenom i senaten i början av april vill gå längre än presidenten och regeringen. Det är de som vill se slöjförbud för minderåriga, burkiniförbud i simbassänger, slöjförbud inom idrotten och böneförbud på universiteten, bland annat.

Bakom förslagen står senatorer från den traditionella höger och centern, Les Républicains samt vissa vänstersenatorer. Dessa tycker att lagpaketet är för vagt och mesigt och vill rikta det särskilt mot islamism och islam. Men dessa förslag motsätts från regering och majoriteten i nationalförsamlingen. Senaten är inte sista instans. President Macron och hans parti LRM vill uttryckligen undvika slöjfrågan som alltid ger landet negativ uppmärksamhet internationellt. Det utökade slöjförbudet kommer förmodligen inte drivas igenom, i alla fall inte den här mandatperioden.

Måste skriva kontrakt

Det människorättsorganisationer som Amnesty International kritiserar med lagen rör dock huvuddelen av lagpaketet som regeringen själv lagt fram.

Franska imamer ska inte få utbilda sig utomlands, utan i Frankrike enligt franska principer. Moskéer ska inte finansieras i utlandet med vissa undantag, med krav på en noggrann redovisning för belopp över

10 000 euro. Men det är särskilt följande som kritiseras: religiösa föreningar måste skriva på ett kontrakt där de lovar att förhålla sig republikens principer, som la laïcité. Enligt detta löfte kan de till exempel inte hävda att Frankrike sysslar med statlig islamofobi.

Amnesty Internationals utredare i Europa, Marco Perolini menar att detta är en allvarlig attack mot medborgerliga rättigheter och friheter.

– Det ger myndigheter tillåtelse att enbart ge stöd till organisationer som skriver på ett kontrakt för ett republikanskt engagemang som är extremt vagt formulerat och godtyckligt kan utnyttjas av makten. Det hotar just den yttrande- och organisationsfrihet franska myndigheter hävdar att de står bakom, säger han till Amnesty Press.

Förbjudet att ”förolämpa”

Efter att läraren Samuel Paty halshöggs utanför skolan där han jobbade i oktober 2020 upplöstes bland andra organisationer CCIF – kollektivet mot islamofobi i Frankrike. De erbjöd juridisk hjälp till muslimer som ansåg sig ha diskriminerats på grund av sin muslimska tro. En av de män som nu anklagas som delaktig i hetsen mot Samuel Paty ska ha kontaktat organisationen innan. De kallade dessutom den franska politiken och staten islamofobisk, vilket sedan inspirerade utvecklandet av lagtexten.

Det läggs därtill till en särskild separatismlag om att förolämpa offentliganställda – som lärare i fallet Samuel Paty. Eller en polisanställd som dådet i Rambouillet.

– Det låter bra men är vanskligt, det kan bli omvänt så att den som upplever sig diskriminerad av en offentliganställd, anklagas för separatism, säger Marco Perolini i ett skriftligt svar till Dagens ETC.

Den här typen av reaktivt politiskt agerande är typisk i Frankrike på senare år. En ny lag för varje illdåd.

Om ett år är det presidentval och denna fråga är en av väldigt få som inte hamnar i skuggan av coronakrisen. I höst drar valkampanjen igång samtidigt som den stora rättegången mot de anklagade för terrordådet mot konsertlokalen Bataclan, 2015. Journalister slåss redan om ackreditering till en av höstens största händelser.