Chocken kom efter att han börjat jobba inom friskolekoncernen Kunskapsskolan.

– Betyder det att jag blir bedömd som en sämre lärare om jag har elever som fått ett F? frågar sig Samuel, som vill vara anonym.

Det sägs inte rakt ut. Men att titta på betygssiffror istället för på pedagogiska metoder, hur läraren fungerar som mentor, eller hur väl arbetslaget samarbetar, skickar vissa signaler. Sätter lärare ”för låga betyg”, finns risken att det påverkar ens lön, tror läraren.

– Och det är klart, om jag vet att jag får bättre bemötande på mitt medarbetarsamtal om jag har bra betygssiffror – vad gör man omedvetet då? Det känns inte riktigt rätt­ssäkert, säger Samuel.

Ännu mer problematiskt, menar han, är att elever och föräldrars åsikter sammanställs som en poäng, där en högre poäng leder till högre lön.

– Det betyder att det hela tiden blir det här kundfokuset, att vi måste ha nöjda elever och föräldrar. Våra chefer ser det i perspektivet att ”då är ni alltid på tårna”. Men baksidan är att man kanske inte alla gånger vågar ta de tråkiga besluten, att ställa krav, säga ifrån när man vet att man kan bli sågad i enkäten sedan. Så det påverkar befattningsmöjligheterna men även löneutvecklingen, säger Samuel.

Han jämför systemet med en företagskultur där utvärderingar från kunder och säljsiffror är en naturlig del och som ofta påverkar provision och lön.

– Men i skolans värld, där det sker myndighetsutövning med betygen, blir det problematiskt.

Systemet har diskuterats kollegor emellan och även blivit ifrågasatt i samtal med rektorn.

– Alla tycker det är konstigt men det är ingen som driver det vidare.

Men från fackligt håll har man åtminstone försökt. Johan arbetar som lärare på en Kunskapsskola och är lokalt fackombud.

– Ingen av medlemmarna på min arbetsplats ser det här som en bra sak. Vi har försökt få fram det här till vår rektor och påvisat riskerna med att enkäterna är illa nog i sig. Barnen vi under­visar bestämmer över en tredjedel av den lönerevision vi alla är en del av.

Lyft till rektorn

Enkäten är omfattande. Eleverna som fyller i den är mellan tio och sexton år gamla. Johan tror att det är svårt för de yngre barnen att orka genomföra en så stor ­enkät, än mindre förstå hur viktig den faktiskt är.

– Man behöver inte tänka ­särskilt länge för att förstå att det är ett problem att detta är en grund för vår lönesättning.

Johan har också lyft upp betygsfrågan till rektorn på skolan.

– Det är ett problem att elevernas resultat också ger högre poäng i det här dokumentet vi fyller i och då också automatiskt påverkar en större del av potten vi tar del av varje år. Där behöver man inte heller tänka särskilt långt för att förstå att det är ett problem.

Rektorn har svarat att hon är ålagd att genomföra systemet från sina chefer och att det inte finns något hon kan göra. Facket har också fört vidare informationen till fackföreträdare som arbetar närmare Kunskaps­skolans huvudkontor men har inte fått någon återkoppling efter det. Johan får därför fortsätta uppmuntra medlemmarna att fylla i blanketten, det kan annars ses som arbetsvägran.

– Trots att det spär på betygsinflation och uppmuntrar till maktmissbruk.

”Kan inte svara”

Kunskapsskolans Sverigechef är upptagen men hänvisar oss till grundskolechefen Christian Wetell. När han får frågan om varför elevernas åsikter ska påverka lärarnas löner så köper han inte frågan utan säger att modellen för medarbetarsamtalet i grunden handlar om ”en reflektion över roller och förutsättningar man har för att elever ska få så goda ämneskunskaper som möjligt.”

Det här kan man läsa i ­blanketten som används inför ett medarbetarsamtal: ”Som grund till reflektionen ligger olika mätbara resultat från elev­enkäten och betygen för de elever du undervisar. Din ­förberedelse tillsammans med rektorns för­beredelse kommer att vara grunden för medarbetarsamtalet och lönesamtalet.” Dessa delar verkar väga ganska tungt.

– Ja, men då vet jag inte om du har samma underlag som vi har på resten av skolorna, så jag kan inte svara på den specifika skrivelsen.

Christian Wetell vill inte skicka det underlag som han menar är det centrala eftersom att han upplever att Dagens ETC inte ”har en tydlig transparens” mot honom. Vi berättar inte vilka skolenheter som vi talat med och vill inte skicka blanketten till honom på grund av källskyddet. Men Dagens ETC har fått se att dokument med exakt samma skrivelse som ovan har använts på minst två skolenheter inom koncernen under det senaste året. Efter att han fått läsa sina citat skickar grundskolechefen till sist det centrala underlaget – som har samma formulering som Dagens ETC först frågade om.

”Ohållbart” med glädjebetyg

Christian Wetell försvarar också grunden i det som lärarna ­kritiserar.

– Elevernas uppfattning och det resultat man uppnår med sin undervisning är en naturlig del av sin egen analys och den bedömning man får av sitt arbete. Det är så lönesystemet fungerar i Sverige, att bedömningen blir de prestationer man gjort vilket leder till en viss nivå av löne­utveckling, säger han.

Grundskolechefen tycker det är bra att diskutera lärares oro men uppfattar inte att enkäterna påverkar lärarnas autonomi. Han beskriver även det inte är ”hållbart” att ge glädjebetyg och att det därför inte fungerar så i Kunskapsskolans verksamhet. Varför betygen är med i underlaget för medarbetarsamtalet förklarar han med att det är det mest naturliga för att se till elevers prestationer och målsättningar.

Men det här kan man ju titta på vid andra tillfällen. Varför ska det vara en del av medarbetarsamtalet?

– Medarbetarsamtalet är ett summativt samtal, man ­summerar ett helt års arbete. Så det skulle vara ganska märkligt om man inte arbetade med både det som ger resultat och andra bedömningar.

Men att skolor använder betyg och elevenkäter som grund för medarbetarsamtal och löne­samtal är ovanligt. Här sticker ni ut, finns det inte då andra sätt att göra det på?

– Ja det är möjligt, jag kan inte uttala mig för andra. Men tittar man på Skolinspektionens ­bedömning av vårt kvalitets­arbete på både individ, skolnivå och huvudmannanivå så upp­lever de att det är väldigt positivt.

Christian Wetell säger också att underlagen för medarbetarsamtalen har tagits fram i samråd med lärare, rektorer och fackliga parter och att nöjdheten med dessa har stigit under de senaste åren.

Fotnot: Johan och Samuel heter egentligen något annat.