Dagens ETC kunde i höstas, till­sammans med Aftonbladet, avslöja att ­systematiska prövningar av skolbetygen varit en ­bidragande orsak till det resultatet. ­Prövningar som i vissa fall genomförts av både rektorer och obehöriga lärare, bara dagar efter att ämnesläraren underkänt eleverna. Fusket gagnar statistiken – och aktieägarnas fickor, enligt kritiska lärare.

Höstens mediegranskning ledde till att Cybergymnasiets dåvarande rektor lämnade sitt uppdrag.

Men sedan Academedias interna utredning presenterades i slutet av december har ­besvikelsen hos lärarna vuxit. ­Utredningen saknade transparens när det gällde hur många betygskataloger som undersökts, hur urvalet av lärare och elever gjorts samt vilka frågor som ställts. I utredningen finns inte heller någon statistik kring hur många prövningar som utförts totalt under tidsperioden och hur många som signerats av rektorer.

”Ett skämt”

Det som pekas ut som brister i företagets utredning är ett fåtal administrativa misstag och vid ett tillfälle en betygssättning av en obehörig lärare. Utredarna ser även brister i kommunikationen om hur och när prövningar ska tillämpas. Med andra ord en rätt mild bedömning som står i starkt kontrast till mediebilden.

– Internutredningen som Academedia gjorde var en skämt. De svarade inte på våra frågor överhuvudtaget, säger en lärare på Cybergymnasiet till Dagens ETC.

Academedia har vid interna möten på ­skolan påstått att ­mediegranskningen ­endast tittat på betygskataloger från tiden innan koncernen köpte upp ­Cybergymnasiet. Men det stämmer inte. I underlaget som har använts i rapporteringen har betyg för uppemot tusen elever ändrats mellan 2018 och 2022.

– Jag fick en känsla av att de ljög. De säger också att det inte handlar om prövningar utan rättelser av betyg, men det är endast ett fåtal som är rättelser, säger läraren Rickard Öhman.

Visselblåsarfunktionen brister

Rickard Öhman har slagit larm om ­oegentligheter vid betygsprövningar både till skolledningen och det centrala facket inom ­Academedia. Men ingenting förändrades, säger han. Flera av lärarna på skolan som talat med Dagens ETC har velat vara anonyma av rädsla för repressalier, men Rickard vill nu gå ut med sitt eget namn.

2021 använde han sig av visselblåsartjänsten inom Academedia. Bland annat beskrev han då en specifik händelse – en elev saknade tillräckliga kunskaper för att uppnå godkänt betyg och skulle därför inte bli examinerad. Dagen efter beskedet kom dock eleven glatt och berättade att hen fått göra en prövning med en rektor som då satt ett godkänt betyg.

– De sa efter det att en av åtgärderna var att rektorer inte skulle sätta betyg, säger Rickard Öhman.

Men så blev det alltså inte. 49 betyg ­signerades av rektorer endast under året 2021. Flera andra lärare vittnar om att de betyg som de satt har blivit ändrade utan deras vetskap under samma tidsperiod. Rektorer har i den interna utredningen försvarat signeringar i betygskataloger som just rättelser av betyg, men rättelser ska endast göras på ämnes­lärarens inrådan. Det är därför troligt att flera av betygen i själva verket inte är rättelser utan prövningar.

Anmärkningar från Skolinspektionen

Efter medierapporteringen beslöt sig ­Academedia för att själva anmäla Cyber­gymnasiet till Skolinspektionen, som under våren påbörjat en tillsyn. Det finns inget datum för när den ska vara klar, men myndigheten har redan påtalat ett flertal avvikelser rörande ­betygskatalogerna och prövningar. Exempelvis har man anmärkt på att flera ­elever lagts in i enskilda betygskataloger.

– Det gör att det blir jättesvårt att upptäcka fel i betygssättning för lärare, säger Rickard Öhman.

Prövningar och rättelser ska också kodmarkeras. Detta har inte gjorts på ett stort antal av betygen i Skolinspektionens stickprov mellan 2021 och 2022. I flera betygskataloger framgår det att obehöriga lärare och rektorer signerat betygsändringar. Det har alltså skett även efter visselblåsningen 2021.

Lärarna som påtalat att de önskar mer transparens har erbjudits att titta på betygs­katalogerna för de betyg som de själva satt de senaste året. Men minst tre av ­katalogerna var spårlöst borta när de skulle under­sökas.

– Det finns troligtvis ett stort mörkertal där. Jag har berättat det här för Academedia, de sa då att de skulle återkomma men det har de aldrig gjort.

”Såg det som påtryckningar”

I samband med mediegranskningen tog Rickard Öhman även kontakt med ett ombud för det centrala facket som var angelägen om att ta reda på namn på de lärare som flaggat för oegentligheter. Namnen skulle lämnas över till Academedias HR-avdelning.

– Facket tänkte väl att de skulle ­samverka och så vidare, men Academedia har ­istället försökt att mörka. Dessutom ville de ha ­vetskap om vad granskningen skulle ­innehålla så att de kunde vidta åtgärder och skydda medarbetare, men jag såg det snarare som påtryckningar, säger han.

I en medarbetarenkät från facket larmade en fjärdedel av lärarna att de upplevde påtryckningar vid betygssättning. Över 30 procent av lärarna som svarade i enkäten ansåg också att prövningarna inte gick rätt till. Facket påstod dock att lärarnas berättelser var för vaga för att ses som bevis för att det har skett.

– Facket har gått Academedias ärenden här snarare än medlemmarnas, säger Rickard Öhman.

Academedia skriver också i utredningen att de nu har fungerande prövningar. Men enligt flera lärare på skolan har det fortfarande inte tagits fram nya rutiner och riktlinjer för hur dessa ska göras.

– Under hela den här tiden har man till ­exempel fortfarande kunnat pröva elever på delar av kursen. Trots att en prövning ska ­göras för hela kurser. Man har inte heller ­skapat förutsättningar för prövningar schema­mässigt. Elever får inget extra stöd och förväntas på egen hand kunna läsa in kursen, säger en lärare på Cybergymnasiet.

Men enligt flera lärare som Dagens ETC talat med så bör frågan egentligen inte handla om prövningar alls. Istället borde fokus ligga på varför skolan inte får mer resurser och lärare så att eleverna kan få den undervisning som de behöver för att klara sina kurser.

Prövningar utan undervisning

Dagens ETC kan också avslöja att Cyber­gymnasiet har låtit elever som bytt program eller skola göra prövningar istället för att läsa in hela kurser, mot elevernas vilja. Någonting som skolan verkar ha satt i system. Några elever som bytt skola har fått göra prövningar i flera ämnen.

”Jag har varken fått undervisning eller chans att lära mig ämnet och det blir liksom svårt för mig att klara det. Kan inte jag istället för kursprov ha små prov eller uppgifter? Ni kan inte förvänta er att jag som inte fått typ någon undervisning ska klara en hel kurs själv”, vädjar en elev i ett mejl till biträdande rektor som Dagens ETC tagit del av.

Rektorn svarade eleven att hon helst också velat att hen läste ­kursen med en klass men ”jag hittar ingen schema­position som går in i ditt schema”.

”Det kan ingen tumma på”

Enligt Skolverket så ska elever som bytt program eller skola i första hand få ­möjlighet till undervisning för att ta igen ­ämnen. Det är också möjligt att göra prövningar om eleven redan har förkunskaper eller om eleven själv efterfrågar prövning.

– Men det är däremot självklart att det ska vara en undervisning kopplad till när en elev läser en kurs, säger Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket.

Elever som går högskoleförberedande program på gymnasiet har rätt till 2 180 timmars undervisning. På Cybergymnasiet får lärarna höra att de redan ligger på marginalen för undervisningstiden.

– Garanterad undervisningstid kan ingen tumma på. Det är klart att det kan finnas schematekniska och logistiska utmaningar när elever byter mellan skolor. Men det måste man ju ändå försöka möta upp om man väljer att ta emot en elev, säger Jonas Vig, ­undervisningsråd på Skolverket.

Kampen för att Academedia ska göra rätt så att elever får den undervisning och de ­kunskaper de förtjänar, har tagit hårt på lärarna. Rickard Öhman berättar att han för tillfället är sjukskriven.

– Det har varit ett påfrestande år men jag vill få något slags avslut i detta. Det här systemet är inte rättvist mot eleverna, säger han.

Academedia: ”Vi har lagt stora resurser på att gå till botten med misstankar”

Academedia går inte med på att göra en riktig intervju. Jenny Wahlberg, kommunikationschef för Academedias grund- och gymnasieskolor skickar istället skriftliga svar till Dagens ETC. Många av svaren går rakt emot det vår granskning visar, de dokument som vi sett och vad lärarna berättar.

Att lärare saknar transparens i den interna utredningen är ingenting som i sig kommenteras. Däremot skriver Jenny ­Wahlberg att de granskat samtliga betygskataloger för läsåret 2021 och 2022, vilket totalt var 927 stycken. I dessa har det gjorts 19 rättelser från rektorer. Hon skriver även att ingen noterade att de inte känt till en rättelse efter att lärarna fick titta igenom betygskatalogerna.

Hon vill inte medge att det förekommit 49 signeringar vid betygsändringar av rektorer 2021, trots att Dagens ETC har dokumentation för detta. Inte heller att rektorer ska ha skrivit in streck för elever utan att ha talat med lärare. Hon skriver att det inte funnits något exempel på det i den interna granskningen.

”Det är också korrekt att antal prövningar inte framgår. Anledningen till detta är att – precis som utredningen konstaterar – det inte går att fastställa detta, då det av betygskatalogen inte framgår vilka betyg som är betyg efter prövning. Däremot framgår vilka betygsändringar som är rättelser.”

”Administrativa” missar

Enligt Jenny Wahlberg har nya riktlinjer för prövningar kommunicerats med medarbetare i början av mars i år. När vi frågar varför Academedia inte gått till botten med att det saknas underskrifter för betyg säger hon att de är medvetna om att signeringar saknas i tre betygskataloger och att de försökt kartlägga vad det beror på. Hon skriver att en majoritet av misstag i betygskatalogerna varit av ”administrativ art”.

Lärare har själva försökt lägga fram bevis genom att placera betygskataloger i lärrarrum som visar rektorers underskrifter. De katalogerna är en del av det underlag som Dagens ETC tagit del av.

Academedia har inte svarat på kritiken från lärarna utan endast mejlat ut ett svar om risken att sprida personuppgifter – trots att det här är personuppgifter som lärare redan har. Jenny Wahlberg håller inte med om att det varit en strategi för att undgå kritiken. Hon menar att de gett lärare möjligheten att kolla i sina betygskataloger och kommenterar inte underlaget som lagts fram i lärarrummen mer än så.

Förlorat förtroende

Flera lärare upplever ett förlorat förtroende vid upprepade försök att få Academedia att uppmärksamma frågan om prövningsfusk. Academedias svar för att möta dessa lärare är att de ska tillsätta en ny rektor, att de har ”lagt stora resurser på att gå till botten med misstankar som rapporterats”, samt att en egen anmälan gjorts till Skolinspektionen. ”Vi ser fram emot att få ta del av resultatet som eventuellt också kommer att påverka skolans arbete framåt”, skriver Jenny Wahlberg.

När det gäller de elever som erbjudits prövningar istället för undervisning vid byte av program eller skola skriver Jenny Wahlberg att dessa elever är medvetna om villkoren före ett eventuellt byte samt att Cybergymansiet ”alltid utgår från den garanterade undervisningstiden som är lagstadgad”, men att det samtidigt kan ”vara svårt att följa upp det totala antalet undervisningstimmar för enskilda elever”.