– Skulle vi få en sådan här lagstiftning skulle det helt strida mot vår yrkesetik. Vi ska alltid utgå från barnens bästa, det får det aldrig råda tvivel om. Att vara lärare är ett förtroendeyrke. Att ange barn går helt emot det, säger hon.

Om förslaget blir verklighet menar Johanna Jaara Åstrand att det enda rimliga vore om lärare och skolpersonal undantas. I annat fall skulle lagen strida både mot FN:s barnkonvention, som bland annat säger att alla barn har rätt till skola, och lärares yrkesetik.

– Vi ska självklart agera enligt det samhällsuppdrag vi har, och följa lagar och regler, men inte om de strider mot våra etiska principer. Och det skulle en sådan här lagstiftning göra.

Alltid eleven i centrum

Även Lärarnas yrkesetiska råd tycker att det är uppenbart att förslaget går emot yrkesetiken.

– Grundläggande i våra yrkesetiska principer är att eleven alltid är i centrum. I det ingår att värna elevernas integritet, att ha förtroendefulla relationer med eleverna och deras vårdnadshavare. Bara misstanken om att lärare skulle lämna information om sina elever till migrationsverket eller polisen skulle förstöra det, säger David Lifmark, en av rådets ledamöter.

Bland lärare han pratat med låter det likadant – ingen är villig att ange sina elever. David Lifmark hoppas att det inte kommer att gå så långt, att de inte kommer behöva välja mellan att följa lagen eller sin yrkesetik. Precis som Johanna Jaara Åstrand anser han att skolpersonal borde undantas från informationsplikten. Men oavsett tror han att lärare kommer att kunna välja att inte följa en eventuell lag.

– Lärare som går samman kan sätta sig över demokratiskt fattade beslut om de besluten skadar elever. Det är en del av syftet med yrkesetiken, och den står över regelverk som står i konflikt till den. Informationsplikt skulle göra det. Lärares roll är att undervisa, inte att utföra Migrationsverkets eller polisens uppgifter.

”Ett angivarsystem”

Om förslaget går igenom skulle det sannolikt bli skolledarnas uppgift att föra informationen om eleverna vidare. En uppgift som går emot även deras uppdrag, enligt Matz Nilsson, ordförande för Skolledarna.

– Vi har en anmälningsplikt om barn och elever far illa, men det här är något helt annat. Jag är mycket skeptisk till den här typen av angivarsystem, som bara skulle leda till ett system där tilliten brister mellan elever och skola. Det går emot kårens yrkesetik.

Även han poängterar att en lag om informationsplikt skulle gå emot det som är bäst för barnen.

– Barn har rätt till skolan och de ska aldrig behöva straffas för den rätten.

I Tidöavtalet står det att det kan bli aktuellt med undantag från informationsplikten och att det ”kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården”. 

Till tidningen Läraren säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) att eventuella undantag kommer att utredas och att det är för tidigt att kommentera kårens invändningar om att lagen skulle strida mot yrkesetiken. Själva syftet med förslaget menar hon är att komma åt skuggsamhället.

– Om man har fått nej på sin asylansökan ska man lämna landet. Men tyvärr går tusentals under jorden varje år och blir en del av ett växande skuggsamhälle där människor utnyttjas och inte minst barn far illa. Det måste vi bekämpa med full kraft. De här förslagen är en del i det arbetet.