– Globalt sett har läkare i runt om i världen ansett att det måste finnas en samvetsfrihet för att läkare ska kunna säga nej till att delta exempelvis i tortyr och dödsstraff. Men i Sverige ser det inte riktigt ut så, säger Jenny Lindberg, överläkare på Skånes universitetssjukhus och lärare på läkarprogrammet vid Lunds universitet, som har varit med och skrivit artikeln.
Lärarnas ståndpunkt är att elever inte ska erbjudas någon form av anpassning i undervisnings- och examinationsmoment av samvetsskäl.
– Det skapar risker för orättvisa och risker för den framtida yrkeskompetensen.
Vaccinvägrare
Lärarna på läkarprogrammet upplever att studenter i högre grad än förr efterfrågar anpassningar av läkarutbildningen utifrån moraliska, religiösa eller andra personliga övertygelser.
– Det är ett problem som går lite under ytan och som hanteras olika på olika lärosäten. Vår teori är att efterfrågningarna ökat i takt med samhällets åsiktsströmningar. Ibland har åsikterna inte någon grund i vetenskap eller beprövade erfarenheter. Vi har till exempel haft studerande som inte velat delta i vaccinationsverksamhet.
I Sverige är samvetsfrihet inom vården inte lagstadgad. Trots det tycks gränsen för vad som gäller vara suddig för studenterna.
– På ett teoretiskt plan tror jag studenter vet att anpassningarna inte är möjliga. Men ibland verkar det vara svårt för dem att förstå att yrkesrollen kan komma att kräva vissa saker som kanske krockar med deras personliga värderingar.
Abort vanligaste stridsfrågan
En fråga som ofta blossar upp i diskussionen om samvetsfrihet inom vården, handlar om personalens skyldighet till att utföra eller medverka under abortingrepp.
År 2017 stämde en barnmorska region Jönköping för att de nekat henne en anställning med anledning av hennes vägran att utföra aborter och ge preventivmedelsvård. Stämningen fick avslag i Arbetsdomstolen.
Även om studenterna inte planerar att specialisera sig inom gynekologi och obstetrik, menar Jenny Lindberg att kursmomentet fortfarande är en grundläggande erfarenhet som studenterna behöver för att kunna arbeta som läkare i framtiden.
– Det är mycket vi lär oss under utbildningen som vi kanske inte kommer att behöva utföra själva när vi är färdiga. Men man ska ha en kännedom om alla delar av kroppen, då man kommer träffa patienter som befinner sig i olika situationer. Då behöver man på något sätt veta hur en abort går till.
SD-motion avslogs
År 2018 lämnade Sverigedemokraterna in en motion om att införa ”en lagstadgad rättighet svensk i sjukvård som garanterar rätten till samvetsfrihet i enlighet med resolution 1763 från Europarådet vad gäller medverkan i abort och dödshjälp”.
Förslaget grundades i de etiskt svåra situationer som frågorna kan innebära för vårdpersonalen, som att barnmorskor tvingas medverka till sådant de personligen är emot. Motionen utreddes i socialutskottet, men fick avslag.
– Vi lever i ett fritt samhälle där man givetvis ska få tycka vad man vill. Men i yrkesrollen måste vi vara öppna för patientens behov. Det handlar inte om mig eller mina personliga åsikter, säger Jenny Lindberg.
Ytterligare ett argument som lärarna lyfter i debattartikeln, handlar om hur gränsdragningen för giltigt skäl ska dras.
– Ska man basera undantagen på religiös övertygelse eller på kulturell? Hur gör vi om det inte finns någon religiös eller kulturell förankring alls? Övertygelsen kan ju vara lika stark ändå. Det blir väldigt svårt att skilja på vad man ska respektera och vad man ska bortse ifrån. Sedan är det givetvis också en resursfråga.