”Det är mycket viktigt att brottsutredningar och rättegångsprocesser sker på ett korrekt, gediget och rättssäkert sätt. Bristfälliga utredningar och rättsprocesser kan få svåra konsekvenser – såväl personliga som professionella – för de som anklagas för brott samt kan därtill allvarligt skada förtroendet för rättssystemen”, skriver Sofia Rydgren Stale vidare.

Bebis var huvudvittne 

Den 27-åriga Catrine da Costas kvarlevor hittades i sopsäckar på olika platser i Stockholm sommaren 1984. Två män, Teet Härm och Thomas Allgén, som blev kända som ”allmänläkaren” och ”obducenten” i media, åtalades för mordet på grundval av mycket tveksamma bevis. 

Åklagarens huvudvittne var Thomas Allgéns lilla dotter, som 16 månader gammal skulle ha bevittnat hur hennes far och hans bekanta utförde ett styckmord under ritualliknande former.

De båda männen friades för mordet 1988. Men domslutet slog ändå fast att de begått styckningen, varpå Socialstyrelsen senare fråntog dem deras läkarlegitimationer. Eftersom de friades av rätten kunde de inte överklaga.

I dagarna har fallet aktualiserats genom SVT-dokumentärserien ”Det svenska styckmordet”. Båda läkarna beskriver i serien hur de demoniserades och deras liv ödelades i spåren av rättsprocessen. Den som mördade Catrine da Costa har heller inte fått sitt straff. 

Miljöpartiet har tidigare krävt att en kommission ska undersöka fallet på nytt.

Läs mer:

Journalisterna om likheterna mellan Palme och da Costa: ”De har fuckat upp allting fullständigt”

Feministerna som förnekar fakta i fallet da Costa