Var tredje kostchef säger enligt kartläggningen att de redan har tvingats prioritera bort svenskproducerat till förmån för billigare importvaror, att elever får hålla tillgodo med mindre portioner kött och fisk, att tillgången till frukt och grönt begränsats och att halvfabrikat blir vanligare på elevernas tallrikar.

– Det här är en viktig larmsignal att ta på allvar. Vi kan helt enkelt inte skära ner på skolmaten mer nu. Eleverna kommer inte att få den näring de behöver, vilket kommer att få effekter, på både kort och lång sikt, säger Ann-Kristin Sundin, nutritionsexpert hos LRF Mjölk, avdelningen inom riksförbundet som ligger bakom kartläggningen.

Hunger försämrar inlärning

Att tillgång till skolmat är viktigt för elevernas prestationer, skolresultat och utveckling längre fram i livet är känt sedan länge. 

Dels handlar det om hälsan. För att växa och må bra behöver man ordentligt med näring. Dels handlar det också om studiero. Enligt Ann-Kristin Sundin finns det väldigt mycket erfarenhet kring hur mättnad eller hunger påverkar oron i klassen. 

– Är man hungrig lär man sig sämre, vilket kommer att få påverkan på hur man presterar i skolan, säger hon.

Den som reagerar med viss skepsis på att det är en intresseorganisation som står bakom kartläggningen och efterlyser mer oberoende analyser kan till exempel leta upp kunskapsöversikten Lunch och lärande från Livsmedelsverket från 2011. 

I den förklaras bland annat att näringsriktig skollunch bidrar med viktiga fettsyror, vitaminer och mineraler som i sin tur påverkar positiva och negativa känslor, aktivitetsnivå samt kognitionsförmåga. 

20 procent högre betyg

Samma år publicerade Torbjörn Nilsson, då professor i biomedicin vid Örebro universitet, numera verksam vid Luleå universitet, för övrigt en studie som visade att ungdomar som äter mycket folat lyckas bättre i skolan. 

I praktiken betyder det ett högt intag av grönsaker, frukt och bär, juice, fullkornsbröd, lever, bönor och olika mejeriprodukter – det vill säga just några av de livsmedelsgrupper som tre av tio kostchefer enligt LRF:s kartläggning nu säger att de tvingas skära ned på.

Enligt studien var skillnaden i betyg mellan dem med minst respektive störst intag av folat långt ifrån marginell. Eleverna med störst intag av folat hade i genomsnitt 20 procent högre betyg jämfört med dem med minst intag.

Samma studie pekade också på faran med intag av halvfabrikat, det vill säga produkter som ofta har höga halter socker, för barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser, som har lättare att komma till, blir lugnare och mer koncentrerade när de får i sig mindre socker.

Win-win för alla

När Dagens ETC pratar med Torbjörn Nilsson idag påminner han om en viktig aspekt av studien. 

– Det vi också såg var att när vi delade upp eleverna i ekonomiska grupper så var effekten av näringsrik mat störst hos den som kom från lägre socioekonomiska grupper. De gynnades helt enkelt mer av näringsrik mat, säger han.

Detta förhållande studerades för ett par år sedan av forskare i nationalekonomi och medicin från Lunds respektive Stockholms universitet. Och jodå, mycket riktigt fann de en sådan korrelation.

– Vi ser också en del intressanta olikheter i effekterna, där barn från fattiga hushåll gynnas mest, även om barn från alla hushåll gynnas i viss utsträckning. Elever från fattiga familjer har sex procent högre livstidsinkomst och elever från de andra hushållen har ungefär två procent högre livstidsinkomst. Reformen gynnade alltså alla elever, från såväl fattiga som rika familjer, sade Petter Lundborg i en artikel på Lunds universitets hemsida i samband med att studien publicerades.

Fler varningstecken

Ann-Kristin Sundin lägger till fler aspekter. En är att lägre inkomster ger lägre skatteintäkter. En annan att negativ påverkan på hälsan i slutänden innebär en högre belastning på hälso- och sjukvårdssystemet. 

– Man har sett att en satsad krona i kommuner på skolmat i snitt ger tillbaka fyra kronor, men då finns också variationer beroende på grupp på upp till åtta kronor tillbaka. Långsiktigt tjänar samhället på att erbjuda en bra skollunch, säger hon. 

Hon påminner om ännu en sak. Att det finns ännu en grupp som gynnas av näringsrik skolmat: de som behöver åka långt för att komma till skolan. 

Redan nu är det enligt henne en tredjedel av dem i grundskolan som hoppar över frukosten. Den som tvingas åka långt för att komma till skolan och därför äter frukost tidigt eller skippar den helt kommer de facto att få vänta länge till lunchen. 

– Om man då drar ner på lunchmaten kommer det att påverka förutsättningarna för att tillgodose deras behov av näring och energi. Och om de sen inte har möjlighet att helt ta igen detta hemma är det än mer bekymmersamt, säger hon.

Till saken hör att både Stadsmissionen och Röda korset på senare tid kommit med rapporter om hur ekonomin försämrats för föräldrar som redan lever på marginalen.

– Då blir ju utgångsläget för dessa barn oerhört dåligt.