Frankrikes president Macron har flaggat för europeiska trupper i Ukraina. Det är få svenska politiker beredda att göra. Centerpartiets Emma Wiesner är ensam om att ha öppnat för att skicka EU-trupper. Både Moderaterna och Socialdemokraterna betonar däremot starkt att stödet till Ukraina ska öka – och måste få kosta pengar.

– Vi sätter ingen gräns för hur omfattande det kan bli, säger Heléne Fritzon, Socialdemokraternas förstanamn i EU-valet. 

Arba Kokalari, Moderaternas fjärdenamn, pekar på att Donald Trump hotat dra in det amerikanska stödet. 

– Helt klart är att vi inte kan förlita oss på USA. Då måste Europa kliva fram, säger hon.

M: Måste ha tillväxt

Traditionellt är båda partierna skeptiska till att låta EU:s budget svälla och att Sverige ska bidra med en högre medlemsavgift. Moderaterna talar hellre om en växande ekonomi.

– Om Europa ska stå starkt och klara klimatomställningen, ha en fungerande ekonomi och stötta Ukraina så måste vi också öka Europas tillväxt och konkurrenskraft. Det pågår det nu en intensiv diskussion kring bland Europas regeringschefer, säger Arba Kokalari.

Om man ska kompensera för ett amerikanskt tillbakadragande handlar det om motsvarande hundratals miljarder kronor på relativt kort sikt. Behöver man inte låna pengar eller öka EU:s budget?

– EU har en stor budget. En stor del går till regionalstöd och olika bidrag. Man måste ifrågasätta om alla de pengarna gör nytta och som politiker måste man våga prioritera. Nu har vi ett akut säkerhetshot, säger Arba Kokalari. 

Också Heléne Fritzon talar om prioriteringar.

– Man kan inte göra som Moderaterna och föreslå att man använder EU-medel för att bygga ut kärnkraft. Skicka de pengarna till Ukraina istället, säger Heléne Fritzon med syftning på M:s förslag om att EU:s pengar för grön omställning ska kunna användas för kärnkraftsinvesteringar.

S: Låna till vapenfabriker

Att låta den Europeiska investeringsbanken låna ut mer pengar är en möjlighet, enligt Socialdemokraterna. Utöver grön omställning vill de att banken också kunna användas för investeringar i försvarsindustrin.

Både S och M hoppas också på EU:s ambition att använda avkastningen från frysta ryska tillgångar för att finansiera stödet till Ukraina. I år kan det handla om motsvarande drygt 30 miljarder kronor.

– Nu gäller det bara att alla juridiska delar faller ut till vår fördel, säger Heléne Fritzon.

100 000 ukrainska soldater ska utbildas av EU, enligt ett av de förslag Moderaterna går till val på. Men framför allt är EU:s roll att samordna upphandling av vapen och att stötta den europeiska försvarsindustrin, anser både S och M.

M: Vapen ska anses hållbara

Den taxonomi som idag styr vilka investeringar som exempelvis fondbolag får marknadsföra som hållbara ska ändras, anser Moderaterna. Försvarsindustrin ska inte diskrimineras.

– Vi måste riva de hinder som gör att produktionen av försvarsmateriel går för långsamt, säger Arba Kokalari.

Hon ser inga risker med att stötta en försvarsindustri som inte bara producerar för Ukraina, utan också exporterar till mer omstridda länder, som Israel eller Turkiet.

– Nej, det är helt avgörande för att vi ska kunna säkerställa att Ryssland inte invaderar europeiska länder. Det är en existentiell fråga.

Inte heller Heléne Fritzon reser några frågetecken inför stöd till försvarsindustrin.

– Det vi nu diskuterar att EU ska stimulera är direkt kopplat till Ukraina, säger hon.