Sverige lägger minst pengar i Norden på läromedel – och i år kan summan bli ännu lägre. Flera kommuner larmar om att de måste spara som en följd av lågkonjunktur och höjda lokalhyror. För läraren Ellinor Lundsten innebär det att hennes elever blir utan böcker i flera ämnen.
Pengarna kommer inte att räcka. Tredjeklassarna blir utan skolböcker i matte eller svenska när de kommer tillbaka från sommarlovet till en ny hösttermin. Det var beskedet Ellinor Lundsten, lågstadielärare i Stockholm, fick på en arbetsplatsträff nyligen.
– Att inte ha böcker i NO och SO har jag fått vänja mig vid, men nu insåg jag att jag inte heller kommer ha råd att köpa in böcker till basämnena. Det är katastrof, det ska inte behöva vara så, säger hon.
Hennes skola är inte unik. Flera kommuner säger att de kan behöva dra ner på läromedel i år, som en följd av höjda hyror, skriver Dagens Arena. En bild som fackförbundet Sveriges Lärare känner igen.
– Vi är riktigt oroliga över den ekonomiska situation i svensk skola. Fler och fler huvudmän skär i budgeten, och lärarna vittnar om att kringfunktioner försvinner, om att klasser blir större och om att det flaggas för köpstopp. Vi får rapporter varje vecka om hur bland annat ökade lokalhyror leder till besparingar, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges lärare.
Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Bild: Anders Wiklund/TT
Stora skillnader mellan kommuner
Samtidigt visar branschorganisationen Läromedelsföretagens årliga genomgång att satsningarna på läromedel i många kommuner redan nu är små. I nästan 60 kommuner läggs inte ens 600 kronor per år och elev på läromedel – snittet för Sverige är 860 kronor. Det är visserligen en ökning jämfört med tidigare år, men ändå betydligt mindre pengar än vad de nordiska grannländerna lägger. I Finland har läromedelsinköpen de senaste åren legat på runt 1400 kronor per elev, och i Norge las 2021 drygt 1 600 kronor per elev. Att det dessutom är stora skillnaden mellan kommunerna i hur mycket läromedlen får kosta är också ett stort problem, enligt Johanna Jaara Åstrand.
– Det finns skolor där elever får läromedel i alla ämnen, medan vi å andra sidan har skolor där elever får fota av boksidor för att kunna öva eller utföra moment. Skillnaden är jättestor och gör att elever inte alls får likvärdiga förutsättningar att tillägna sig kunskap, samtidigt som även lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning också ser helt olika ut.
Ellinor Lundsten har jobbat som lärare i 27 år, i olika kommuner och på olika skolor, och har även hon märkt att skillnaderna är stora.
– Skolan ska vara likvärdig, men den är ju inte det, säger hon.
”Jag hinner inte”
För hennes del innebär bristen på läromedel att hon själv måste ta fram det material eleverna behöver. Och inte minst innebär det en stress.
– Idag när vi har så mycket annat att hantera som lärare, som det sociala och att stötta elever som mår dåligt, då känns det ännu värre att behöva sätt sig ner för att skriva matteläromedel för en termin. Det hinner jag inte. Det är verkligen med djup oro jag ser på det här, säger hon.
För nya lärare tror hon att situationen blir ännu tuffare.
– Som nyutexaminerad har du inte samma kompass, ingen erfarenhet att häng upp undervisningen på. Läromedel gör våra nya lärare tryggare.
Både Ellinor Lundsten och Johanna Jaara Åstrand menar att det behövs rejäla satsningar på läromedel. De 685 miljoner som skolminister Lotta Edholm (L) lovat skjuta till i år räcker inte. Tio gånger mer behövs, enligt Johanna Jaara Åstrand.
– 685 miljoner räcker till knappt en lärobok per elev. Ska varje elev få en lärobok i varje ämne hade det krävts en satsning i storleksordningen sju miljarder.
