Från den 1 november infördes en försörjningsgräns för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. För att en individ ska få tillstånd att arbeta i Sverige måste arbetsgivaren betala en lön på minst 27 360 kronor. Den nivån gäller både nya migranter och dem som redan arbetar och som ska förnya sina uppehållstillstånd. Brevbäraren från Södertälje hörde till den senare gruppen. Hans månadslön var 1 000 kronor under gränsen.
LO har länge krävt stramare regler för arbetskraftsinvandring. Det har i princip varit upp till arbetsgivarna själva bestämma över arbetskraftsinvandringen. Enligt LO har det främjat kriminalitet, lönedumpning och rovdrift på arbetare. Helst vill LO ha en behovsprövning så att arbetskraftsinvandringen bara sker till bristyrken. Samtidigt menar de att det nya lönekravet är ett steg i rätt riktning.
På LO:s kansli är Mattias Schulstad ansvarig för frågan. Han betonar att arbetsgivarna måste ta ett större ansvar.
– Vi måste få ordning på systemet. Företag som använder arbetskraftsinvandrare måste vara beredda att betala den fastslagna lönen. Därför har LO inte krävt några övergångsregler.
Jonas Pettersson, kommunikationschef på Seko, håller inte helt med Mattias Schulstad.
– Det är bra att försörjningskravet höjs, det minskar risken för att människor utnyttjas. Men det är fel att personer som arbetar på ett företag med kollektivavtal och redan är här drabbas. Det borde ha funnits övergångsregler. Nu får det orimliga konsekvenser för enskilda individer
En annan kritik förs fram Stefan Carlén, ekonom vid Handelsanställdas förbund:
– Självklart är det rimligt att tjäna minst 27 360 kronor för ett slitsamt arbete, men problemet är att kriminella arbetsgivare kommer att kunna bluffa och ange att de anställda har en högre lön. Kontrollerna är minimala, så risken att de åker dit är minimal. Konsekvensen blir att de som jobbar för seriösa företag riskerar utvisning medan de som jobbar för oseriösa företag får stanna.
I princip alla som riskerar utvisning för att de tjänar för lite återfinns i LO-yrken. Särskilt många arbetar inom hemtjänsten. En av dem är Rahinda i Göteborg. För att komma upp i högre inkomst har hon börjat jobba maximalt med övertid. Det ser ut som om lönen blir tillräcklig, men hon säger att hon knappt längre hinner träffa sina barn.
Hårdast i kritiken av det införda systemet är också Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.
– Det är djupt tragiskt att människor som bidrar till välfärden ska riskera att bli utvisade.
Brevbäraren i Södertälje fick stöd från Sekos Postklubb Stockholm. Ett tag såg det ut som om Postnord skulle vara villiga att ge honom extra lön, men vid närmare eftertanke visade det sig strida mot företagets principer för lönepåslag.
I sista stund kom räddningen. På egen hand lyckades brevbäraren fixa ett nytt jobb, på paketföretaget Schenker. Tack vare mer obekväm arbetstid blev lönen aningen högre. Tills vidare kommer han att få stanna i Sverige.
