– Allvarligast är det som ger kommuner rätt att göra avdrag på skolpengen för friskolor, baserat på en beräkning som på goda grunder kan ifrågasättas, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, i ett pressmeddelande.
Den beräkning som Ulla Hamilton syftar på handlar om konstruktionen i ersättningssystemet som gör att friskolor får lika mycket i skolpeng som en kommunal skola, trots att de senare har ett större uppdrag och därför också högre kostnader, vilket utredningen tydligt visar.
Behöver ta emot alla elever
Det större uppdraget handlar om att kommunala skolor har en skyldighet att ha en beredskap för att kunna ta emot alla elever i en kommun, något som friskolor inte är skyldiga att göra och som därför kan vara mer flexibla.
– Även friskolor kan drabbas av förändringar i antal elever, men kan inte påverka nivån på skolpengen, skriver Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axen Olin i ett mejl till Dagens ETC.
Hon får medhåll av Centerpartiets Fredrik Christensson som inte heller han nämner skillnaden i uppdrag och därmed i utgifter. Däremot vill Centerpartiet mildra konsekvenserna av plötsliga förändringar i elevsammansättningen.
– För att inte skolpengen ska ryckas bort rakt av under terminen, när elever byter skola, borde det däremot finnas en viss tröghet i systemet. Det är viktigt för att redan budgeterad verksamhet ska kunna fortgå.
”Gynnsamt för alla skolor”
Av riksdagspartierna på högerkanten tycks endast Liberalerna vilja justera den aktuella skevheten.
– Liberalerna har uppmärksammat problemet och inför vårt kommande partiråd i oktober har vi tagit fram ett förslag om att se över det nuvarande skolpengssystemet, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad.
”Liberalerna vill därför utreda möjligheterna att justera skolpengssystemet, så att resursfördelningen på ett bättre sätt motsvarar skolornas utgifter och som samtidigt fungerar mer stabilt. Det hade varit gynnsamt för alla skolor”, lyder partiets förslag.
Kristdemokraterna svarar å sin sida att de vill vänta in remissvaren innan de tar ställning i frågan.
Så svarar partierna
Liberalerna
Roger Haddad, vice ordförande i utbildningsutskottet
”Liberalerna värnar alla elever och föräldrars rätt att välja skola. För att främja kvalitet och likvärdighet i ett skolsystem som präglas av en mångfald av aktörer är det självfallet att inte bara ha en fungerande kvalitetsgranskning av skolorna utan det är även av stor vikt att skolans ersättningssystem fungerar väl”.
Miljöpartiet
Annika Hirvonen, utbildningspolitisk talesperson
”Utredningen om en mer likvärdig skola har visat att skillnaderna i ansvar mellan kommunala och enskilda huvudmän sammantaget innebär en betydande merkostnad för kommunala skolor. Miljöpartiet vill att kommuner ska kunna räkna bort dessa kostnader när de fördelar medel till fristående skolor.”
Centerpartiet
Fredrik Christensson, utbildningspolitisk talesperson
”Att elever byter till en fristående skola, eller lämnar av annat skäl behöver inte betyda att kommunen måste höja skolpengen. Dessutom skulle det motsatta kunna inträffa, att den kommunala skolan tar över elever från en fristående skola vilket skulle innebära att kostnaden per elev skulle sjunka. ”
Moderaterna
Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson
”En viktig princip som lägger grunden för det fria skolvalet är principen om lika villkor mellan fristående och kommunala skolor. Även friskolor kan drabbas av förändringar i antal elever, men kan inte påverka nivån på skolpengen”
Kristdemokraterna
Gudrun Brunegård, ledamot i utbildningsutskottet
”Beräkningssystemet går ut på att en snittkostnad för vad utbildningen kostar att anordna tas fram. Även en friskola har naturligtvis kostnader för att kunna anordna utbildningen. Frågan om detta behandlas i en utredning som just nu remissbehandlas. Kristdemokraterna vill ta del av remissvaren innan vi fullt ut tar ställning i frågan.”
Vänsterpartiet
Daniel Riazat, utbilningspolitisk talesperson
”Vi tycker att skolpengen ska avskaffas i dess nuvarande form för att istället införa en mer behovsanpassad ekonomisk modell som dels utgår från klassen och dess behov, dels från enskilda elevers behov. Systemet som är idag med skolpeng håller inte och har endast lett till att resurser gått till vinstdrivande aktörer som använder den för att göra vinst.”
Socialdemokraterna
Johanna Kvist, pressekreterare
”Skolpengen behöver reformeras så att den tar hänsyn till kommuners särskilda ansvar och inte ger konkurrensfördelar till fristående skolor. Vi vill ha en rättvis skolpeng som ökar likvärdigheten och bättre fördelar resurser efter behov.”
Sverigedemokraterna
Har ej återkommit med svar.
