Besparingar inom äldreomsorgen är inte enbart ett gissel för de hårt pressade undersköterskorna i hemtjänsten. Andelen anhöriga som tvingas gå ned i arbetstid för att kunna hjälpa sina gamla och sjuka föräldrar har ökat stadigt ända sedan finanskrisen i början av 90-talet. SCB:s statistik visar också tydligt att anhörigomsorgen är ett jämställdhetsproblem. Enligt SCB:s statistik för 2014 uppger 90 000 kvinnor och 50 000 män i arbetsför ålder att de har gått ned i arbetstid eller helt slutat arbeta för att vårda en anhörig som är äldre eller långvarigt sjuk.

Anhörigomsorg i positiva termer

Mirjam Katzin, forskare i socialrätt på Lunds universitet, säger att kopplingen mellan anhörigvården och nedskärningarna inom äldreomsorgen är uppenbar.

– Det finns en viss mängd omsorg som måste utföras, oavsett om man får den från hemtjänsten eller inte. Resursstarka grupper löser det genom den privata tjänstemarknaden, understödd av Rut-avdraget. Eftersom det oftast är kvinnorna som går ned i arbetstid för att hjälpa sin gamla mamma är det här ett stort jämställdhetsproblem, men det finns också en tydlig klass- och etnicitetsaspekt, säger Mirjam Katzin.

Utvecklingen mot mer anhörigomsorg och mindre offentliga resurser avsatta för äldreomsorg har pågått sedan finanskrisen på 90-talet, men Mirjam Katzin har iakttagit hur den politiska retoriken har ändrat karaktär.

– På 90-talet handlade argumenten om en tillfällig ekonomisk kris som skulle ridas ut genom offentliga nedskärningar, men i grunden var äldreomsorgen samhällets ansvar. Idag talar samtliga allianspartier om anhörigomsorg i positiva termer. De talar om kärlek, glädje och naturlighet i anhörigvården. Det är en tydlig ideologisk vändning, säger hon.

Behöver mer pengar

Mirjam Katzin jobbar vid sidan av sin forskning på Lunds universitet som fritidspolitiker i Malmö och sitter där med i Vänsterpartiets lokala styrelse. För att lösa problemet med anhörigvården menar hon att mer pengar behöver skjutas till inom äldreomsorgen.

– De här kvinnorna som ställer upp för sina föräldrar drabbas socialt, ekonomiskt, psykiskt och fysiskt. De äldre vill även själva hellre ha hjälp från hemtjänsten. Man vill inte få blöjan bytt av sin dotter, säger Mirjam Katzin.