En lärobok i vetenskapsteori där kvinnor i alla de exempel där de förekommer presenteras som känslomässiga personer och antingen i relation till män eller barn, eller som ”gravida, våldtagna, arbetslösa (…) eller handelsvaror”. Det var vad samhällsvetarstudenterna Elsa Östergren och Magda Bertz Wågström fann, när de granskade sin kursbok på samhällsvetarprogrammet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Själva boken förklarar egentligen det den ska förklara. Men det är i de exempel som används som man ser hur en stereotyp syn på olika grupper slår igenom.
Homosexuella beskrivs föråldrat
Förutom beskrivningarna av kvinnor omnämns även homosexuella eller människor med funktionsnedsättning som avvikande, eller med föråldrade uttryck, och författarna beskriver även andra kulturer som ”primitiva” och ”främmande”.
– Det finns egentligen ingen anledning till att exemplen måste se ut så, även författarna medger vid något tillfälle att de är ”suspekta” men motiverar dem med att det krävs för att förklara. Men vi tycker inte det, säger Magda Bertz Wågström.
I ett stycke som handlar om hur nyttomaximerande personer bestämmer sig för att byta saker som tidigare inte har kunnat bytas användes till och med människohandel i exemplet “ ... Kan han åta sig att hämta fruar till dem från Polen. Kanske han differentierar priserna så att unga välutbildade kvinnor kostar mer än äldre kvinnor med dålig utbildning”.
Elsa Östergren och Magda Bertz Wågström menar att det är beklagligt när sådana exempel får stå utan kommentar, eftersom alla lärare på universitet ska ha ett normkritiskt förhållningssätt och kunna resonera med studenter om frågorna.
– Studenterna ska kunna tilllämpa normkritik i de jobb där de sedan hamnar, och det är bra om en diskussion förs. Konsekvenserna av att det får stå oemotsagt kan ju vara att man reproducerar uppfattningen att man kan diskutera på det här sättet, säger Elsa Östergren.
Rapporten är den tredje i sitt slag sedan studentkåren började tillhandahålla instrument och stöd för studenter som vill göra just normkritiska litteraturgranskningar, genom projektet ”Litteraturgranskningen”.
Jämställdhetsansvarig
Sofia Annerfalk, jämställdhetsansvarig på Uppsala studentkår, hoppas att studenternas kritiska granskningar så småningom ska göra kurslitteraturen bättre på normkritik när det gäller aspekter som genus, klass, funktionalitet och sexualitet.
De rapporter som hittills har gjorts, bland annat på den juridiska institutionen, har hittills inte orsakat någon större uppmärksamhet.
– Men ju fler rapporterna blir desto större blir det här projektet, och så småningom hoppas vi att rapporterna ska fungera och skapa den här diskussionen, säger Sofia Annerfalk.