Det handlar dels om att skapa en organisation med extra kontroller av barnet, och stöd för omföderskor som vill gå hem snabbt. Men i en hårt belastad förlossningsvård är tidig hemgång också ett sätt att frigöra platser på BB.
På pappret är tidig hemgång frivilligt. Men Marianne Weichselbraun, ledamot i Barnmorskeförbundets styrelse och barnmorska på Sahlgrenska sjukhuset, upplever att dagens situation är ett sätt att pressa fram tidiga hemgångar.
– Det man gör nu är att pressa kvinnor som vill vara kvar att gå hem genom att minska BB-platserna, istället för att ta diskussionen och ge information. Man skulle kunna lägga ribban på att ge så mycket info till födande så att de förstår och känner sig trygga med tidig hemgång innan man tar bort vårdplatserna, säger hon.
Men Nils Crona, verksamhetschef för förlossningen och BB, menar tvärtom att modellen införts försiktigt.
– Vi har varit rätt varsamma och byggt upp en fin BB-mottagning som är väldigt välfungerande, säger han.
Vill öka andelen
Till BB-mottagningen kommer barn och mammor som gått hem tidigt för planerade återbesök två dygn efter förlossningen.
– Vi tror att vi på sikt ska kunna öka andelen som är intresserade av att gå hem tidigt, säger Nils Crona.
Men statistiken visar att det har gått trögt hittills. Andelen omföderskor som går hem inom 12 timmar efter att barnet kommit ut har minskat från 17 procent 2017 till 13 procent de tre första månaderna i år.
Personalkris
En annan lösning på platsbristen är att öppna fler BB-platser. Men det kräver mer personal. Som ETC Göteborg berättade förra veckan har förlossningen redan nu 500 obemannade pass i sommarens schema och i början av maj beslutades att låta en hel BB-avdelning stå tom för att arbetsbelastningen var för stor.
Regionen styrs av allianspartierna i samarbete med Miljöpartiet. Henrik Ripa (M), ordförande i Sahlgrenskas styrelse kan inte svara på om den nu stängda BB-avdelningen skulle ha öppnat om det funnits tillräckligt med personal.
– Men de säger att de kommer att klara sig utan överbeläggning, så jag antar att det inte är aktuellt, säger han.
Cecilia Dalman Eek (S), vice ordförande i sjukhusets styrelse delar inte den bilden.
– Sjukhuset är byggt för att alla avdelningar ska vara öppna. Jag tycker att det är riktigt illa att man behöver stänga den nyaste finaste BB-avdelningen för att det inte finns resurser. Samtidigt har jag respekt för att man gör allt man kan får att få till en arbetsmiljö som är så bra som möjligt, säger hon.
Vårtider minskar generellt
Samtidigt säger Marianne Weichselbraun att frågan om tidigt hemgång har flera dimensioner. Sverige har en åldrande befolkning och fler kommer att behöva vård. Vårdtiderna minskar generellt, och det gäller även förlossningsvården. För 40 år sedan var den genomsnittliga vårdtiden för en omföderska i Västra Götaland drygt 5 dygn. 20 år senare hade den minskar till drygt 3 dygn och 2017, det senaste året som finns i statistiken, var vårdtiden för omföderskor i snitt 1,4 dygn.
Hon menar att man måste fråga sig om det är motiverat att vårda friska mammor och barn på sjukhus. Om patienter tvingades hem tror hon å andra sidan att det snabbt skulle öppna för en ny marknad.
– Då är risken att det att skapas möjlighet att betala för det som inte räkans till basvården. Det blir väldigt ojämlik vård, säger hon.
Henrik Ripa säger att han tror att tidig hemgång kommer att bli vanligare. Men ingen ska tvingas hem från BB mot sin vilja.
– Det viktigaste är som alltid att man tittar på personen och ser vilka förutsättningar som finns. Det är bara att konstatera att en förstföderskas behov kan se väldigt olika ut jämfört med behoven hos någon som fött sitt fjärde barn. Det är viktigt att ha en bra dialog så att man möter kvinnan på bästa sätt. Men i slutänden handlar det också om hur man använder resurser på rätt sätt, säger han.
Avgöras från fall till fall
Även Cecilia Dalman Eek menar att frågan om tidig hemgång måste avgöras från fall till fall. Men hon säger också att rutinerna måste bli bättre, för att tillmötesgå dem som önskar gå hem. I dag får många vänta länge på den barnläkarundersökningen som måste göras innan barnet får åka hem.
– Det skulle kunna lösas med att BB får en egen barnläkare, men det finns inte budget för det i dag, säger hon.
Henrik Ripa säger att organisationen behöver ses över, men att det kan finnas andra lösningar än att anställa en extra barnläkare. Det kan handla om saker som schemaläggning eller vilka it-system som används.
– Om vi har en trend att gå mot tidig hemgång så måste vi rigga systemet efter det. Där måste vi bli bättre, säger han.