Kvinnliga pensionärer har en pension som bara är 72 procent av männens. Medan den manliga pensionären i snitt har en total pension på 22 600 kronor, får den kvinnliga klara sig på 16 400 kronor i månaden. Och över hälften av alla kvinnliga pensionärer har en inkomst som är betydligt lägre än så, som gör dem beroende av garantipension eller bostadstillägg.

Av dem hamnar drygt 160 000 under den relativa fattigdomsgränsen. Att det ser ut så här beror enligt Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, framförallt på två saker:

– Kvinnor har lägre livsinkomster än männen, och dessutom lever de en större del av pensionärslivet som ensamstående eftersom de har längre livslängd och ofta är yngre än sina partners, säger han.

Att livsinkomsterna är lägre beror i sin tur på flera saker – kvinnor har lägre löner, tar ut större del av föräldraledigheten, har fler sjukdagar än män, vabbar mer och arbetar deltid i högre grad än män. Att den ekonomiska ojämställdheten växer efter att yrkeslivet är över, är minst sagt orimligt, menar Birgitta Sevefjord, ordförande för föreningen Tantpatrullen som kämpar för ett mer rättvist pensionssystem.

– Kvinnor jobbar inte mindre än män, men vi jobbar ibland deltid och ibland är vi föräldralediga och vi har lägre löner. Det pensionssystem vi har i dag är konstruerat så att kvinnor alltid kommer att få mycket lägre pension än vad männen har. Vi straffas både i arbetslivet och som pensionärer. Det är ett system som är djupt orättvist, som måste göras om, säger hon.

”Lappar och lagar”

De förändringar som nu väntar och som finns med i januariavtalet – att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor och att taket i bostadstillägget höjs – är långt ifrån tillräckligt menar hon. Inte heller hjälper det att skatten på pension har börjat sänkas för att ligga i nivå med skatten på arbete.

– Man lappar och lagar, men man ändrar inte det grundläggande problemet att vi har ett system som skapar kvinnliga fattigpensionärer. Vi måste ha ett helt nytt system som tar hänsyn till både klass och kön, säger Birgitta Sevefjord.

Både LO och pensionärsorganisationerna PRO och SPF Seniorerna menar att ett första steg är att se till att pensionsavgiften höjs, alltså den summan som arbetsgivaren betalar in.

– I dag blir många beroende av grundskyddet trots att de har arbetat ett helt yrkesliv. Det visar att de 18,5 procent som arbetsgivaren betalar in inte räcker. Särskilt inte för dem som inte har möjlighet att jobba till de är 67 år, säger Renée Andersson, utredare på LO.

En genomgång som SPF Seniorerna har gjort visar att många yrkesgrupper får så låg pension att de hamnar nära fattigdomsgränsen trots 40 års heltidsarbete. När pensionssystemet reformerades 1994 var tanken att man skulle få ut minst 60 procent av sin lön i pension – men i de tio vanligaste yrkesgrupperna kommer ingen upp till 50 procent ens. För kvinnodominerade yrkesgrupper som undersköterska och vårdbiträde innebär det att de bara hamnar någon tusenlapp över fattigdomsgränsen.

– Många har dessutom jobbat deltid, kanske för att de inte orkat jobba heltid eller för att ta hand om barn. För dem blir pensionen ännu lägre. Det är tragiskt att det görs så lite för att förändra detta, säger Anna Eriksson, pensionssakkunnig på SPF Seniorerna.

Vill att S tar krafttag

I dag är det bara Vänsterpartiet av riksdagspartierna som driver frågan om ett nytt pensionssystem. Övriga partier är främst inne på att göra förändringar i nuvarande system. Socialdemokraterna har tidigare propagerat för att höja pensionsavgiften, men det är inget som pensionsgruppen (samtliga partier utom V och SD) står bakom. Markus Kallifatides, ordförande för socialdemokratiska föreningen Reformisterna, hoppas att S kommer att driva på för större förändringar. Han menar att det är nödvändigt.

– Dagens pensionssystem leder till att många, inte minst kvinnor, blir fattiga. Så hade det inte behövt vara. Vi har råd att ge pensionärer ett liv som är bättre än så. Vi hoppas att Socialdemokraterna ska inse att det behövs krafttag, att hela systemet behöver reformeras, säger han.

Reformisterna har själva tagit fram ett förslag som skulle ge dem med lägst pensioner 5 000 kronor mer i månaden före skatt, och sedan trappas av för alla med en statlig pension på max 15 000 kronor. Ett förslag som Markus Kallifatides menar är fullt möjligt att finansiera.

– Pensionssystemet idag bygger på att statens finanser inte ska påverkas av pensionssystemet, det ska stå utanför. Det innebär att man har låst in sig, att en kraftig satsning på pensionärer bli omöjlig. Vi menar att målet måste vara att radera ut fattigdom bland äldre, och för det krävs att vi slopar idén om ett system som står för sig själv. Genom att trappa av ränteavdraget och ta bort överskottsmålet kan vår reform finansieras, säger han.

Kristdemokraterna

”Höjning av hyrestaket för att få bostadstillägg för pensionärer, enligt pensionsgruppens förslag, finns med i M/KD-budgeten. I M/KD-budgeten fick alla pensionärer sänkt skatt, även de med lägre pensioner än 17 250 kronor i månaden, till skillnad från regeringens förslag. KD har drivit på i pensionsgruppen för förbättrad garantipension.”

Miljöpartiet

”Pensionärsskatten för de med lägst inkomster sänktes förra mandatperioden, men det är långt ifrån tillräckligt. Vi vill höja garantipensionerna och avveckla pensionärsskatten. S/MP-regeringen och pensionsgruppen har sett över grundskyddet, föreslagit en höjning av garantipensionen och ett kraftig höjt tak i bostadstillägget. Bättre villkor för Sveriges pensionärer tas också upp i januariavtalet.”

Moderaterna

”Vi är överens i pensionsgruppen att förbättra det så kallade grundskyddet med 2,1 miljarder kronor. Vi sänker också skatten för fattigpensionärerna. Det gjorde vi i budgeten för 2019 och kommer att fortsätta att göra om vi får chansen igen. Därmed får pensionärerna med lägst inkomst   en bättre ekonomisk situation med Moderaterna än med de andra partierna som ingår i pensionsöverenskommelsen.”

Sverigedemokraterna

”Vi vill öka möjligheterna att arbeta för den som kan och vill och vi vill stärka ekonomin för de pensionärer som inte kan arbeta efter 65. Vi vill se särskilda skattelättnader till äldre som vill arbeta längre, stärka rätten till deltid för de äldre som vill stanna kvar i yrkeslivet, kraftigt stärka garantipensionen, höja bostadstillägget, införa ett skattemässigt kraftigt gynnsamt pensionssparande, och låta pensionärerna ta del av jobbskatteavdraget.”

Liberalerna

”Att höja garantipensionen och bostadstill­­lägget är ett sätt. Genom Januariavtalet har vi också fått igenom att skatten på pension ska vara samma som skatten på arbete. Vi vill också förbättra högkostnadsskyddet för tandvård. För framtidens pensionärer är den viktigaste åtgärden att fler har arbete, och arbetar en större del av livet. Lönerna måste upp i kvinnodominerade yrken, och ansvaret för barn och hem fördelas jämnare.”

Socialdemokraterna

”Regeringen har under förra mandatperioden höjt bostadstillägget två gånger, gjort det billigare att gå till tandläkaren och investerat i äldres välfärd. Nästa år kommer vi höja garantipensionen och bostadstillägget. Året därefter kommer pensionerna höjas för de som slitit ett helt liv med låg lön. Samtidigt vill Socialdemokraterna höja avgifterna in i pensionssystemet så att löntagare på sikt ska kunna få ut 70 procent av sin slutlön i pension.”

Centerpartiet

”Vi vill höja pensionen för pensionärer som enbart har garantipension eller låg inkomstpension, och sänka skatten för äldre i flera steg. Högkostnadsskyddet för äldre ska ses över och justeras nedåt. Det är också viktigt att sätta igång med de åtgärder för jämställda pensioner som beslutats om i pensionsgruppen. Bland annat handlar det om göra det enklare att föra över premiepensionsrätt mellan gifta, och utreda möjligheten att dela pensionsrätt. ”

Vänsterpartiet

”Vi vill göra om pensionssystemet i grunden och skapa ett mer rättvist system. Tills det sker behöver bland annat grundskyddet förstärkas samt bromsen och den så kallade pensionärsskatten avskaffas. Garantipensionen ska höjas enligt löneutvecklingen istället för att följa konsumentprisindex. Arbetslivet måste bli mer jämställt och hållbart för att öka den ekonomiska jämlikheten och möjliggöra så att alla kan och orkar lönearbeta fram till pensionen.”