Från och med årsskiftet står Södertälje kommun utan skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn. Då stänger kvinnojouren Annfrid sitt skyddade boende med tre platser, vars hyra finansierats av kommunen sedan 2021.
– Det är en sorg i hjärtat för kvinnor och barn, säger verksamhetschefen Marie Jönsson till Länstidningen Södertälje.
Hon kallar kommunens beslut att inte skjuta till pengar en vändning på ett ideologiskt plan.
– Där vi inte värnar lika mycket om de våldsutsatta. Det är ett signalvärde, säger hon.
Kommunen motiverar avvecklingen av boendet med att tillståndsplikt för skyddat boende börjar gälla nästa år, och att det blir för dyrt att driva boendet.
Viktoria Hjulström (S), ordförande för socialnämnden i Södertälje, tycker inte att det finns ett egenvärde i att ha ett lokalt skyddat boende.
– Det är skyddet som är det viktiga, inte alltid i vilken form skyddet kommer. Det viktiga är att de våldsutsatta får det de har rätt till och behöver. Tryggt och säkert och med ett närvarande stöd, det är vår viktigaste uppgift, säger hon.
Det finns inget egenvärde i att ha ett lokalt skyddat boende, menar Viktoria Hjulström (S), ordförande för socialnämnden i Södertälje. ”Det är skyddet som är det viktiga, inte alltid i vilken form skyddet kommer.”
Bild:
Gustav Gelin
Vänsterpartiet var det enda partiet i nämnden som reserverade sig mot beslutet. Ale Friberg, ledamot i nämnden, håller inte med om att boendet inte behövs. Sedan 2021 har ett 40-tal kvinnor och lika många barn fått skydd på boendet.
– Det visar att boendet behövs. Det hade behövts även om det bara var en eller två placeringar. Att påstå att det inte behövs är ett sätt att försöka komma undan kritiken. Det är en sorts ekonomism som råder och man tar inte hänsyn till kvinnors och barns behov, säger han.
”Inte min roll som politiker”
Viktoria Hjulström säger att beläggningen varit begränsad sedan boendet öppnade i sin nuvarande form 2021.
Kommunens egna placeringar har varat i snitt fem dagar, säger hon.
– Vi har i huvudsak haft det lokala skyddade boendet som en akut placering i väntan på en individuell bedömning kring ärendet. Vi utnyttjar redan i dag regelbundet andra skyddade boenden. Det finns god tillgång och mångfald i Stockholmsregionen, både sådana som har kopplingar till kvinnojourer, men också privata skyddade boenden, säger hon.
Jourrörelsen har varnat för att mindre skyddade boenden inte kommer att klara sig med de nya reglerna. Ser du något värde i att kvinnojourer kan fortsätta driva boenden?
– Jag tänker inte utifrån det perspektivet. Jag ser ett gigantiskt värde i att våldsutsatta och skyddsbehövande får det stöd de behöver. Det ska vara med kvalitet och i trygg och säker form. Min roll som politiker är inte att gå in i exakt vilken form det ska ske, säger hon.
Under de två åren boendet funnits har ett 40-tal kvinnor och lika många barn fått skydd där. ”Det visar att boendet behövs”, säger Ale Friberg, Vänsterpartiets ledamot i nämnden som var den enda som resereverade sig mot nedläggninsgbeslutet.
Bild:
Fredrik Sandberg/TT
”Dumsnålt att tro”
Vänsterpartiet kommer att avsätta pengar för att behålla det skyddade boendet i sitt budgetförslag för nästa år.
– Det är viktigt att de våldsutsatta kvinnorna har ett ställe som de kan få skydd på. Det är också viktigt att det ligger i kommunen så att de inte måste bryta upp och barnen börja ny skola, säger Ale Friberg.
Konsekvensanalysen visar också att det är billigare att behålla det lokala skyddade boendet än att hyra externa platser.
– Det är dumsnålt att tro att det skulle vara en bra affär att placera på andra orter. Ibland är det nödvändigt, om hotbilden är sådan att man är tvungen att flytta från kommunen. Helst skulle ju förövaren flytta men det är en annan sak, säger Ale Friberg.
