Kvinnlig politisk mobilisering – i spåren efter Donald Trump

Efter mellanårsvalet i höstas tog rekordmånga kvinnor, 102 stycken, plats i kongressen, medan ytterligare 10 finns i senaten. Det innebär att 112 kvinnor nu sitter i kongressen, fler än någon gång tidigare. I representanthuset är nu 23,5 procent av ledamöterna kvinnor, medan de utgör 25 procent i senaten.

Inverkan på resultatet

Jody Williams, som mottog Nobels fredspris 1997 och är ordförande för Nobel Women’s Initiative, säger att hon som amerikansk medborgare och kvinnorättsaktivist, är mycket glad över resultatet i mellanårsvalet.

– Jag menar att Donald Trumps bombastiska kvinnofientlighet hade en inverkan på resultatet, både genom antalet kvinnor som beslutade sig för att ställa upp i val i olika delar av landet, men också genom röstande som resulterade i att så många kvinnor valdes, säger hon.

I sin årliga genomgång av situationen i världens länder påpekade Interparlamentariska unionen nyligen att valet i USA i november var ”historiskt”. Detta då så många yngre och kvinnor från olika etniska bakgrunder för första gången lyckades vinna platser i senaten och representanthuset.

Historiskt högt antal

Över en tredjedel av de kvinnor som valdes in är icke-vita, däribland de två första muslimska kvinnorna, samt de två första som tillhör USA:s ursprungsbefolkning. Även de två yngsta kvinnorna hittills valdes in, båda 29 år gamla, samt de första öppet lesbiska och bisexuella politikerna, varav fyra är kvinnor.

Samtidigt har också ett historiskt högt antal kvinnor – sex sammanlagt – formellt meddelat att de kommer att kandidera i det presidentval som ska hållas i november nästa år.

Sanam Aderlini, grundare av det internationella nätverket ICAN, påpekar att de högerextrema krafterna fick ett starkt uppsving när Donald Trump valdes till president. Hon menar att presidenten alltid haft en nedvärderande ton mot i synnerhet starka och oberoende kvinnor som utmanar honom.

– Och att en så stor del av detta riktas mot icke-vita kvinnor är ett tydligt tecken på den fula blandning av rasism och sexism som utgör grunden för dessa rörelsers ideologi, säger Sanam Anderlini.

Bred feministisk rörelse

Mavic Cabrera Balleza, som är ordförande för organisationen Global Network of Women Peacebuilders, säger att hon inte i första hand vill prata om utvecklingen som en reaktion mot Donald Trump och den politik han representerar. Hon säger att det snarare handlar om att en bred feministisk rörelse nu har hämtat inspiration från den kamp som många kvinnor fört i flera decennier.

– Kvinnor fördömer inte bara sexistiska och kvinnofientliga uttalanden och kräver att sexuella övergrepp bestraffas – utan de lyfter också fram problem som funnits länge utan att bli åtgärdade, säger hon.

Som exempel på detta nämner Mavic Cabrera Balleza frågor kring migration, vapenvåld, allmän tillgång på sjukvård, miljöfrågor och militarism. Hon säger att den enorma uppmärksamhet som metoo-rörelsen gav upphov till i sin tur födde en lång rad andra kampanjer där många kvinnor engagerat sig.

– Min förhoppning är att fjolårets mellanårsval i USA kommer att få en inverkan i olika delar av världen, eftersom många länder upplever eller hotas av auktoritära styren.