”Stockholms stad ger 13 miljoner till bygge av radikal moské” dundrade Kvartal ut i början av månaden. Påståendet baserar sig på ett projekt i Skärholmen i södra Stockholm. Det är Islamiska stiftelsen i Skärholmen som ska bygga, och inför bygget genomför Stockholms stad markarbete på tomten. En cykelbana flyttas, ledningar dras om – allt som allt mycket riktigt för en kostnad på 13,3 miljoner kronor. Men att Stockholms stad skänker pengar till bygget är felaktigt, säger Eleonor Eklind Forslin, avdelningschef på exploateringskontoret.
– Kvartals rubrik är helt missvisande. Det handlar verkligen inte om något bidrag. Vi bygger en ny cykelväg och lägger om ledningar, och ledningarna bekostas av stiftelsen.
Däremot räknar Stockholms stad med att gå back, men inte med 13 miljoner, utan med 5 miljoner. Från början hade staden räknat med att utgifterna skulle understiga 10 miljoner, och att man skulle göra en vinst. Att det istället blir en förlustaffär beror på att processen har dragit ut på tiden, vilket i sin tur har gjort att byggkostnaderna har ökat, säger Britta Eliasson, enhetschef på exploateringskontoret.
Från början var överenskommelsen att stiftelsen skulle köpa marken, men nu upplåts den istället som tomträtt med en hyra på 100 000 kronor om året.
Betalar staden för de ökade kostnaderna eller adderas de till hyran?
– Nej, det är stadens utgifter. Och så fungerar det i alla projekt, att staden står för alla sina kostnader och byggaktören står för sina kostnader. Sedan är det i det här fallet en ganska låg hyra, vilket det brukar vara för den här typen av ändamål, alltså kyrkor.
Någon som har reagerat på Kvartals artikel är Ulrika Lorentzi, ordförande i Skärholmens socialdemokratiska förening. Dagens ETC har tidigare rapporterat att tipset kommer från det invandringskritiska partiet Medborgerlig samling. Men det är inte det största problemet med artikeln, säger Ulrika Lorentzi, som enligt henne bygger på ”riktigt dålig research”.
”Kvartal har försökt skapa ett klickbete av något som är normal hantering vid byggprojekt”, skriver hon i ett mejl.
Islamistiska kopplingar
Enligt Kvartals granskning ingår fyra styrelsemedlemmar i stiftelsen också i Milli Görüs, en turkisk islamistisk organisation. Om detta säger Eleonor Eklind Forslin:
– Efter att stiftelsen har tillträtt den här marken är de tomträttsägare, vilket nästan är som en äganderätt. Då har staden som markägare ingen möjlighet att påverka ägarförhållandena eller verksamheten. De har uppvaktat politikerna i ett tidigt skede och politikerna har gjort bedömningen att det är rimligt att det finns en moské i Skärholmen, där det finns så många som utövar den religionen.
I utredningen av projektet dök det inte upp något som var alarmerande, säger hon.
– Inför att vi skulle ta det här genomförandebeslutet förra året undersökte staden om det gick att se vad det var för stiftelse, och vi på exploateringskontoret fick ingen indikation om att det fanns något att anmärka på.
Lars Åberg, reportern bakom Kvartalartikeln, skriver i ett mejl att huvudpoängen med granskningen är att den islamistiska rörelsen Milli Görüs står bakom moskébygget, samt att allt han skrivit i artikeln är korrekt. Angående de kommunala utgifterna skriver han att det egentligen inte rör sig om några gigantiska summor. Betydelsen av den kommunala investeringen är framför allt symbolisk, på så vis att skattemedel lägger grunden till en verksamhet som han bedömer kommer att stå i motsats till progressivitet och demokratiska värderingar.
