Beskedet i januari visade sig dock vara ännu mer negativt. Migrationsverket har bestämt att hela familjen ska utvisas till det krigsdrabbade Syrien. Den enda synliga ledtråden till varför, är att Säkerhetspolisen ser dem som hot – för att bägge föräldrarna har arbetat för en kurdisk tv-kanal baserad i Sverige.
Lusläste lagboken
– Jag blev chockad när jag såg det. Jag satt uppe hela natten efteråt och läste den svenska lagboken, om lagen de skrivit om i beslutet. Vi förstår inte varför vi fått det, säger Beritan Mohammed.
Dagens ETC träffar henne på ett kafé i Nackaområdet utanför Stockholm. Hon har ett rikt ordförråd på svenska för att bara ha befunnit sig i Sverige sedan 2018.
– Det har varit självklart för mig att lära mig språket i det samhälle som släppte in mig för att kunna leva här.
Men livet i Sverige har inte blivit som hon hoppades. Sedan 2020 har Dagens ETC rapporterat om att Säpo identifierat en mängd påstådda, kurdiska hotbilder i det svenska samhället. Personer som plötsligt flaggats som mycket farliga men som inte blivit brottsmisstänkta, åtalade eller ens fått veta vad de gjort fel. Det var framför allt de här kurderna som hamnade i kläm för Turkiets krav på Sverige under den svenska Natoprocessen, och de fortsätter hamna i kläm även efter att den perioden är slut.
År av tystnad
Beritan Mohammed uppger att hon och hennes make Raman Hasano kallades in till samtal med Migrationsverket 2021 och fick svara på en mängd frågor av politisk natur.
– Det tog två timmar var. De frågade oss om den kurdiska oppositionen i Turkiet, om vad vi tycker om PKK och att de är listade som en terroristorganisation. De frågade även vad vi gjorde på tv-kanalen där vi jobbade.
Sedan var det tyst i flera år. I Migrationsverkets beslut från 2024, som Dagens ETC tagit del av, står det ingenstans vad kurderna anses ha gjort fel. Men det framkommer flera gånger att Beritan Mohammed från 2019 har arbetat som nyhetsankare vid satellit-tv-kanalen Aryen TV som sänder från lokaler utanför Stockholm, och att Raman arbetat som redigerare där.
Deras fyraåriga son Amed Hasano, som är född i Sverige, har också han fått beslut om utvisning. Genom släktband har Beritan Mohammed även kunnat få ett turkiskt medborgarskap och därför föreslår Migrationsverket att både hon och sonen kan resa till Turkiet. Men man skriver också om risker detta medför för Amed, eftersom ”släktingar till medlemmar och sympatisörer av PKK” kan utsättas för förhör, diskriminering och trakasserier från den turkiska polisens sida.
Familjens juridiska ombud Terfa Nisébini har jobbat med ett flertal liknande kurdiska utvisningsärenden.
– Vi har inte fått ta del av någon information om varför Säpo anser att Beritan och resten av familjen är säkerhetshot. Men det tycks vara för att Säpo anser att de har koppling till PKK. Troligtvis är det för att Säpo anser att Aryen TV är sammankopplat med PKK, säger Terfa Nisébini när vi når henne över telefon.
I oktober förra året avslöjade Dagens ETC att ett flertal svenskkurdiska företagare som sponsrat Aryen TV därefter har stämplats som säkerhetshot av Säpo, och även blivit nekade medborgarskap och arbetstillstånd av Migrationsverket.
Aryen Tv är en prokurdisk kanal som rapporterar om PKK och andra kurdiska rörelser, och som har en mycket kritisk hållning till regimerna i Turkiet och Iran. Turkiet har i åratal anklagat Tv-kanalen för att vara en del av PKK:s nätverk som sprider ”terrorpropaganda”. Sveriges Radio avslöjade redan 2016 att Turkiet hade satt press på Sveriges regering om att stänga ner kanalen.
Bland kurder och andra finns det misstankar om att Säpos nya arbete som fokuserar på kurder åtminstone delvis kan förklaras med att Turkiet bedrivit påverkanspolitik. I mars rapporterade tidningen Journalisten om en kollega till Beritan Mohammed, en kurdisk exiljournalist vid Aryen TV, som även han stämplats av Säpo och mottagit beslut om utvisning till diktaturens Iran. Både Journalistförbundet och den svenska sektionen av Reportrar utan gränser, RSF, har kritiserat beslutet.
Klappjakt på journalister
Enligt Erik Larsson som är ordförande i svenska RSF är det en ganska vanlig problembild att exiljournalister riskerar utvisning till hemländer, där de kan drabbas av övergrepp. Han förklarar att det är särskilt illa att bli utvisad till Turkiet eller Syrien, som ligger i den absoluta botten i världen vad gäller pressfrihet.
– Turkiet är ett extremt land att bli utvisad till som journalist. Det går inte att prata om fri press där i praktiken. I vårt senaste pressfrihetsindex ligger Turkiet på plats 165, vilket är en plats sämre än Ryssland. Läget är fruktansvärt och det förekommer en sorts klappjakt på journalister.
Det faktum att Beritan varit nyhetsankare och ansiktet utåt för en regimkritisk Tv-kanal gör att hon även ingår i en grupp journalister som fått liknande problem under de senaste åren. I augusti 2023 publicerade svenska RSF en rapport om hot mot exiljournalister i Sverige, som bland annat lyfter hur ett flertal sådana med medborgarskap i Turkiet blivit utsatta för överfall och hot om repressalier eller utlämning. I rapporten medverkar också en annan kurdisk journalist som Dagens ETC tidigare skrivit om, som även hon jobbat för prokurdiska medier och stämplats av Säpo. Hon tror att Turkiet har vidarebefordrat falska anklagelser mot henne till Sverige.
Erik Larsson betonar att de svenska rättsvårdande myndigheterna måste ta hänsyn till om det rör sig om oberoende journalister som har rapporterat kritiskt om auktoritära stater, när de fattar beslut i människors ärenden.
– Jag tycker att Säkerhetspolisens bedömningar som leder till utvisning är problematiska eftersom man aldrig vet vad de grundar sig på. Det öppnar ju upp för misstankar om att det kan handla om politiska spel, säger han.
Utestängd från Schengen i 20 år
Beritan Mohammed möter upp sin make och son när de kommer ut från pojkens förskola, och de slår följe hem till lägenheten bara några hundra meter bort. Det har varit påskmaskerad på förskolan, lilla Amed är gulsminkad som Pokémonfiguren Pikachu.
Beritan har gråtit bara en gång under intervjun, när hon berättat att det känns som att hon sitter inlåst fast att hon får gå fri på gatorna, och att hon oroar sig för familjens framtid. I likhet med andra kurder i deras situation har Migrationsverket skrivit upp deras namn på en spärrlista så att de inte kan återvända till Schengenområdet, under hela 20 år framöver.
Migrationsverket anser dock att utvisningarna inte går att verkställa på grund av riskerna det medför. Familjemedlemmarna har därför fått tillfälliga uppehållstillstånd som kan förnyas ett år i taget. De kan därmed inte lämna Sverige för ett annat europeiskt land, och de är mer eller mindre fast här – i väntan på att en utvisning till Mellanöstern eventuellt ändå går att verkställa.
– Det känns som att vi sitter i ett stort fängelse. Och vi ska bara acceptera det, i 20 år framöver, säger Beritan.
Samtidigt har Migrationsverket berövat dem deras arbetstillstånd, så att de inte längre kan försörja sig. Beritan gjorde sin sista dag på tv-kanalen i januari. Raman har i sin tur försökt reda ut om de kan få arbetslöshetsersättning eller annan hjälp med bidrag för att klara vardagen.
– Migrationsverket har bett oss prata med kommunen. Där har man sagt att vi måste söka arbete. Då har vi kontaktat Arbetsförmedlingen, men de säger att vi inte kan söka arbete utan att ha arbetstillstånd, och vi får ju inte ett sådant. Man förstår ingenting, säger Raman.
”Här lever man och dör samtidigt”
De har ett förstahandskontrakt på sin lägenhet, en rymlig hyresrätt byggd 2020. Hyran ligger på 13 000 kronor i månaden. Med de bostadsbidrag och andra småpengar de får in idag når de ungefär halva den summan. De får lov att stanna kvar i lägenheten fram till slutet av juni, sen måste de flytta ut. Men vem skulle låta dem hyra ett annat ställe om de saknar inkomst?
– Vi är framför allt oroliga för vårt barn, säger Beritan. Vad ska med honom om det fortsätter så här? Jag ångrar att jag kom till Sverige. Jag önskar att jag skulle vara tillbaka i hemlandet. Där kan det hända något och man dör, men här lever och dör man samtidigt.
