Idag presenterar regeringen sin nya terrorlag i riksdagen, med förhoppningen om att den träder i kraft den 1 juni. Lagrådet har framför mycket hård kritik och kallat lagen allt för långtgående i sin kriminalisering, med en uppenbar risk att begränsa demokratiska rättigheter i Sverige. Trots det har regeringen gått vidare.

”Det är ett problem”

Lagen ska utgå från kriterierna i svensk lag på vad som utgör terroristbrott, respektive vad som utgör en terroristorganisation. Med avstamp i detta kan vem och vilka som helst komma att träffas. Men Sveriges regering har presenterat terrorlagen som kopplad till Turkiets Natokrav, om att Sverige måste klämma åt de Ankara anser är ”terrorister” på svensk mark.

Mark Klamberg är professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Han och två kollegor har å Stockholms universitets vägnar skrivit ett remissvar om regeringens terrorlag. Det man bland annat ­anmärkt på är att det kan finnas ­politiskt ­oppositionella som i vissa ­länder betraktas som ­terrorister, men som i svenska ögon skulle kunna ses som ­dissidenter som genomför legitimt politiskt arbete.

– I många fall är de kanske inte inblandade i något våld över huvud taget. Men de är ändå klassade som terrorister. Så det är ett problem, konstaterar Mark Klamberg.

Den här saken hänger i sin tur samman med frågan om framtida utlämningsmål. Det kan komma att bli snårigt för Högsta domstolen att hantera utlämningsförfrågningar från exempelvis Turkiet, vars politiserade rättssystem har haft för vana att stämpla ett stort antal landsflyktiga dissidenter som just terrorister. För att godkänna utlämningar måste det som påstås vara ett brott i Turkiet också vara ett brott enligt svensk lag, och införandet av regeringens nya terrorlag kan påverka internationella samarbeten av det här slaget.

– Före årsskiftet var det en turkisk publicist som blev begärd utlämnad av Turkiet, men Högsta domstolen avslog det. Jag är lite orolig för att den här lagändringen skulle kunna leda till att den typer av personer lämnas ut, säger Mark Klamberg.

Utlämningar nämns inte

I likhet med flera andra som inkommit med remissvar så lyfte Stockholms universitet frågan om utlämningar – men till sin förvåning har man nu sett att regeringen varken om­arbetade lagförslaget de skickade till ­Lagrådet, eller ens nämner ­någonting om utlämningar.

– Jag vill inte måla fan på väggen, men jag tycker att man kunde ha någon form av resonemang. Svenska regeringsföreträdare säger ju gentemot Turkiet, att vi gör den här lagändringen för att tillfredsställa er. Och då är utlämningar en del av det hela. Men sedan nämns det inte över huvud taget, säger Mark Klamberg.

”Så himla luddig”

Den största måltavlan för Turkiets Sverigeattacker har emellertid varit den kurdiska och prokurdiska vänsterrörelsen. Det gör att sådana grupper riskerar vara de första att drabbas av den nya lagen. En av de som kan träffas är Rojavakommittéerna, som fick stor uppmärksamhet i början av året när man genomförde en protest­aktion och lät hänga en docka föreställande Erdogan framför Stockholms stadshus. Erdogan beskrev nätverket som terrorister och krävde åtgärder.

Inom nätverket fruktar man nu att man kan komma att ­träffas av den nya lagen. På webben har man sålt flaggor och t-shirtar med de västallierade ­syriska kurdernas symboler, men också med symbolen tillhörande kurdiska PKK – som EU listar som en terroristorganisation.

– Det är svårt att säga något om konsekvenserna för lagen är så himla luddig. Men de skriver i lagrådsremissen att i princip alla former av stöd till en terroristorganisation ska anses främja, stärka eller understödja organisationen, så det är nästan allt som kommer att omfattas av regeln, säger aktivisten Almas som representerar Rojava­kommittéerna.

Risken är att sådana frågor får avgöras i domstol just för att ­lagen och regeringen inte är ­tydlig med vad som ska ­omfattas. En annan sak det råder oklarheter kring är om det kommer anses vara ­”deltagande” i en terroristorganisation, att vifta med exempelvis PKK-flaggor i en demonstration.

Kommer inte hålla tyst

Almas tror att den nya lagen kommer drabba det svenska solidaritetsarbetet med Kurdi­stan negativt. På samma sätt som hade hänt om en likadan lag hade funnits – och drabbat – grupper som tidigare solidariserade sig med sydafrikanska ANC och sydvietnamesiska FNL, vilket Lagrådet själva påtalat.

– Vår organisation kan också komma att drabbas av den här lagstiftningen. Det är mycket politiskt arbete som kommer att kriminaliseras efter det här.

Paraplyorganisationen NCDK, Kurdiska demokratiska samhällscenter, är den största svenskkurdiska progressiva organisationen i Sverige som kanske löper allra störst risk att drabbas av terrorlagen. NCDK arrangerar regelbundet Turkietkritiska manifestationer och motsätter sig terrorstämpeln av PKK.

Ridvan Altun är ansvarig för NCDK:s diplomatiska arbete. Han ser den nya terrorlagen som ett sätt att blidka Erdogan.

– Det här gör verklighet av det vi sagt hela tiden, att Turkiet vill bestämma över svensk yttrandefrihet. Detta är ett steg mot det.

Inom NCDK har nyheterna om den nya lagen skapat oro och rädsla. Åtskilliga medlemmar i paraplyorganisationen fruktar att lagen kommer leda till den förbudspolitik de drabbats av i Turkiet och tvingats fly från.

– Men ingen kan förvänta sig att vi kommer hålla tyst när vårt folk utsätts för massakrer. Kurder fortsätter protestera i Kurdistan, trots att det sitter tiotusentals människor i fängelse. Vi fortsätter trotsa Erdogan, vi kommer trotsa Sverige också, säger Ridvan Altun.

Kommer ni att säga nej till vissa kurdiska flaggor i demonstrationer?

– Självklart har vi respekt för svensk lag, men vi ser inte att det här hör till den svenska värdegrunden. Vi kommer att fortsätta använda våra färger och våra flaggor. Det här är en demokrati med yttrandefrihet, det är inte en polisstat med förbud.