Örebrobon Zozan Büyük, 30, ska utvisas från Sverige tillbaka till Belgien där hon är medborgare. Hon har inte fått någon klarhet i varför. Hon är kurd och gift med en kurdisk man som är svensk medborgare, de har två små barn tillsammans. Hon kom till Sverige för fem år sedan på grund av kärleken och arbetar på ett lager. Bor i villa och är skötsam.
När hon 2017 ansökte om ett permanent uppehållstillstånd i Sverige – en ganska enkel sak för en gift EU-medborgare med jobb – dröjde det märkvärdigt länge att få svar från Migrationsverket. Till sist var det istället den svenska säkerhetspolisen som hörde av sig.
– De kallade in mig till samtal. De sa att jag inte hade gjort något brott. Men när jag träffade dem så ställdes det väldigt många politiska frågor, specifikt om partiet HDP, om partiledaren Selahattin Demirtas och varför jag gillar hans Facebooksida, berättar Zozan Büyük för Dagens ETC.
Fler frågor ställdes om en annan före detta HDP-parlamentariker, vars Facebooksida hon också hade gillar. Säpos samtal ledde sedan in på Zozan Büyüks eventuella sympatier för den kurdiska gerillarörelsen PKK.
– De frågade om jag känner de ansvariga för den kurdiska rörelsen i Örebro och i Belgien. Jag svarade att jag inte känner någon, att jag inte har med politiska saker att göra.
Systerparti till S
Zozan Büyük blev medialt uppmärksammad i förra veckan, när det framgick att säkerhetspolisens sekretessbelagda förhör och klassning av henne som ett säkerhetshot låg till grund för att Migrationsdomstolen kommit med ett utvisningsbeslut, i början av december. Zozan Büyük får inte heller återvända till Sverige på tio år. Ingen myndighet har varit villig att tala klarspråk kring varför man resonerar som man gör.
En i raden av anmärkningsvärda saker här, är säkerhetspolisens fokus på det prokurdiska HDP i Turkiet och dess fängslade före detta partiledare Selahattin Demirtas.
Varför de misstänkliggörande frågorna?
HDP är svenska Socialdemokraternas systerparti. När Selahattin Demirtas besökte Sverige 2015 träffade han utrikesminister Margot Wallström (S).
Dagens ETC har kontaktat säkerhetspolisen, där pressekreteraren Gabriel Wernstedt ännu en gång måste svara en journalist, att man inte kommenterar enskilda fall när det gäller utlänningsärenden. Han hänvisar också alla frågor till Migrationsverket, som fattar besluten, och riksdagen som tagit fram utlänningslagen och dess bestämmelser om att icke-medborgare som utgör ett säkerhetshot inte får befinna sig i Sverige.
Men Gabriel Wernstedt säger att han kan förstå att fallet med Zozan Büyük har väckt uppståndelse, och att folk kan ha svårt att begripa varför hon skulle utgöra ett hot.
– Det har vi full förståelse för. Men det som ligger till grund för säkerhetspolisens yttrande är en helhetsbedömning som görs utifrån en persons bakgrund, kontakter och egna aktiviteter i Sverige eller utomlands. Det kan handla om källinformation och information som kommer från andra länder.
Växande hopplöshet
Zozan Büyük och hennes man ska överklaga beslutet till Migrationsöverdomstolen, men känner också en växande hopplöshet. Cirkusen har hållit på i flera år redan.
– Hela vår värld har vänts upp och ner av detta. Jag har tappat livsglädjen. Men jag vet att fler personer är i samma situation som mig, så jag vill höja min röst för deras skull också, säger Zozan Büyük.
Just så förhåller det sig faktiskt. Även andra människor i Sverige har fått politiska etiketter klistrade på sig, som de upplever helt felaktiga, men som lett till dystra besked från Migrationsverket.
I Göteborg bor Khaled Ibrahim, en 58-årig kurdisk man från nordöstra Syrien som anlände som flykting till Sverige i maj 2014. Migrationsverket genomförde en asylutredning månaden därpå och beviljade honom permanent uppehållstillstånd. Men när han till sist även ansökte om svenskt medborgarskap stötte han på oväntade problem.
Hänvisar till regeringsbeslut
I juli i år kom ett brev från Migrationsverket, där man citerade ett beslut av Sveriges regering i september 2004, Ju2003/262/IM. Enligt detta beslut bör en person som anses ha ”varit verksam i eller haft ett bestämmande inflytande” över en organisation, som i sin tur sysslat med systematiska och grova övergrepp som tortyr, mord, och utomrättsliga övergrepp, inte beviljas medborgarskap förrän efter en karenstid om 25 år.
Man hänvisade till protokollet från Khaled Ibrahims asylutredning 2014, där man hade skrivit att han hemma i Syrien varit verksam i det kurdiska partiet PYD:
”Detta parti har enligt Migrationsverkets bedömning bedrivit en sådan verksamhet som avses i regeringens beslut.”
Khaled Ibrahim säger att han varken varit medlem eller verksam i PYD, men att han varit en sympatisör som gått för att delta i några politiska diskussioner – likt väldigt många andra kurder. PYD är trots allt det största kurdiska partiet i Syrien.
– Sedan 50 år tillbaka har vi kurder inga rättigheter i Syrien. Så jag vände mig rent spontant till en organisation som kunnat försvara våra rättigheter, och jag har varit en av många sympatisörer, säger Khaled Ibrahim till Dagens ETC.
Han förklarar att han inte till fullo förstod Migrationsverkets asylutredare 2014, som talade libanesisk arabiska. Hans modersmål är kurdiska, följt av bristfällig syrisk arabiska som andraspråk.
Aldrig varit medlem
Khaled Ibrahim ombads endast inkomma med ett skriftligt yttrande, där han rättade uppgifterna. Det hjälpte föga. I slutet av september avslog Migrationsverket hans ansökan med hänvisning till Ju2003/262/IM. Man citerade också en rapport från 2014 av Human Rights Watch, om att PYD har utsatt politiska motståndare för godtyckliga arresteringar, trakasserier och tortyr.
Sådan kritik framfördes förvisso mot PYD några gånger i början av det syriska kriget, men inte på sistone. Övergrepp har flera gånger också utretts och bestraffats lokalt.
Khaled Ibrahim känner att han bestraffas för ett politiskt engagemang som inte ens ägt rum. Genom sitt juridiska ombud har han nu låtit överklaga Migrationsverkets beslut, samt tagit fram papper från PYD själva om att han aldrig varit medlem eller betalat någon medlemsavgift.
– Jag har inte beviljats en flyktingstatusförklaring i Sverige, eftersom mitt politiska engagemang inte varit tillräckligt för att jag ska riskera att bli förföljd. Det kan man läsa i migrationsverkets beslut 2014, säger han.
Migrationsverket har lista
Från Migrationsverkets håll svarar man Dagens ETC, att hittills 187 personer under 2020 har fått avslag på sina medborgarskapsansökningar med hänvisning till Ju2003/262/IM och karenstiden. Det är tre gånger så många avslag som jämfört med under 2019. Man gör inte heller någon skillnad på att vara sympatisör eller medlem.
– Både att vara sympatisör av och medlem i en organisation som faller under Ju2003/262/IM kan innebära att en person får avslag, förklarar Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst.
På frågan om Migrationsverket på förväg har registrerat några organisationer som på detta sätt ligger till last för personer som ansöker om medborgarskap, svarar han nej.
– När Migrationsverket behandlar en ansökan om medborgarskap görs en individuell bedömning av varje ärende och organisation utifrån relevant landinformation.
Men Migrationsverket har i själva verket en intern lista över sådana organisationer i Syrien, som Khaled Ibrahims juridiska ombud har visat Dagens ETC. I listan finns allt från Assadregimens underrättelsetjänster, till syriska oppositionsgrupper, Fria syriska armén, palestinska och kurdiska partier. Vissa är markerade under ”Vandelsmärkning NEJ”, andra under ”Vandelsmärkning JA”.
Utöver PYD så är även de båda kurdiska militära styrkorna YPG och SDF vandelsmärkta i listan. YPG och SDF opererar i det kurdiska självstyrda området i nordöstra Syrien, och har ända sedan 2014 varit allierade med och understöttade av den USA-ledda koalitionen för att bekämpa jihadiströrelsen Islamiska staten.
Vaktar svenska IS-terrorister
Allt detta är anmärkningsvärt, eftersom det finns ett etablerat samarbete mellan Sverige och kurderna i nordöstra Syrien. YPG och SDF vaktar lägren där de så kallade IS-svenskarna sitter inlåsta, och svenska utrikesdepartementet sände så sent som i oktober en ny delegation till området och dess politiska och militära ledning, för att ha överläggningar.
Och PYD är den drivande motorn bakom administrationen i det självstyrda området, vars politiska projekt och kamp mot IS har hyllats från västerländskt håll. Utrikesminister Ann Linde (S) träffade en av administrationens högsta ledare, Ilham Ahmad som själv var PYD-medlem innan hon axlade sitt uppdrag, både i oktober och november 2019.
– PYD är inte listad som en terroristorganisation av EU eller FN. UD har ingen generell ståndpunkt gällande partiet. Det stämmer att Sverige och utrikesministern har kontakt med administrationen i nordöstra Syrien. I denna administration ingår representanter för flera partier och grupper, inklusive PYD. Vi kan inte kommentera Migrationsverkets arbete och beslutsprocesser, säger Linn Duvhammar vid utrikesdepartementets presstjänst.
Mer än så vill utrikesdepartementet inte säga, om dessa motsägelsefulla beteenden hos olika svenska myndigheter vars konsekvens är att kurder hemma i Sverige råkar ut för en anmärkningsvärd behandling.
De hamnar i kläm, får inte bli medborgare, eller får inte ens stanna kvar i landet. Och de känner att de saknar möjligheter att påverka etiketterna som klistras på dem.
– Min önskan är att jag ska få uttrycka mig själv verbalt, i en domstol eller var som helst, så att det inte bara finns Migrationsverkets version. Jag står fast vid att jag inte har gjort något dåligt mot det här landet, jag har inte ingått i något parti, jag har inte begått något brott mot mänskligheten, säger Khaled Ibrahim.
