Men för att förbättra rättssäkerheten för dem som har våldtagits behövs nu också ett förbättrat samarbete mellan sjukvård och polis.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Nu har kompetensen inom sjukvården höjts. Nästa steg måste bli att polisen blir bättre på samla in och ta tillvara på de prover som tas. Jag tror att det är här det verkliga förbättringsarbetet under 2018 kommer att ske, säger Åsa Witkowski, enhetschef på Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala.

För sex år sedan färdigställdes en handbok för sjukvården, som steg för steg beskriver hur våldtäktsoffer ska tas om hand.

Dagens ETC har ställt frågan till alla Sveriges landsting (19 av landets 21 landsting har svarat) och genomgången visar att alla landsting har rutiner för att spårsäkring görs på alla som söker vård efter en våldtäkt.

Men det är många steg som ska fungera i det rättsliga efterspelet till en våldtäkt.

Enligt Åsa Witkowski pågår nu ett arbete som ska se till så att samarbetet mellan polis och sjukvård förbättras.

– Kunskapen inom polisen måste höjas så att alla vet hur man hämtar ut och förvarar de prover som tas. Det är också viktigt att polisen alltid ser till så att den som har våldtagits också får den vård de behöver, säger hon.

Spårsäkring görs på alla

Den så kallade spårsäkringen, som består i att med tops samla in spår på offrets kropp, görs alltså på alla som söker vård inom tio dagar efter en våldtäkt. Denna säkring görs oavsett om den drabbade har bestämt sig för att göra en polisanmälan.

– De spår som samlas in sparas, eftersom en del av dem som inte anmäler direkt väljer att göra det i ett senare skede. Spårsatserna lämnas sedan inte ut  förrän vi fått reda på att patienten polisanmält, säger Anna Möller, ledningsansvarig läkare på Akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset i Stockholm.

Halvfärdiga set

Som Dagens ETC visat i en tidigare granskning innebär avsaknaden av specialistmottagningar att våldtagna kan falla mellan stolar. Skånes universitetssjukhus är ett av många landsting i landet där våldtagna kvinnor hänvisas till kvinnoklinikens akutmottagningar,  vilket innebär att de våldtagna kvinnorna delar läkarresurs med förlossningen. Konsekvensen blir att de våldtagna kvinnorna, som enligt riktlinjerna är en högprioriterad grupp, kan lämnas mitt under pågående undersökning.

– Vi har många halvfärdiga set med spårsatser, där läkarna har fått ge sig iväg till en krisartad förlossning och patienten inte har orkat vänta på att de ska komma tillbaka, säger Katrine Pejper, barnmorska på Kvinnokliniken vid Skånes universitetssjukhus.

Sparar bara i sex månader

Spårsäkringssatserna ska sparas i låst utrymme, där blod och urin dessutom ska förvaras i kylskåp. Enligt Sexualbrottsutredningen som kom hösten 2016, och som ska ligga till grund för kommande lagändringar, så bör satserna sparas i två år.

På Akuttmottagningen för våldtagna i Stockholm, som under 2017 tog emot över 800 personer som våldtagits,  gjorde platsbrist att satser bara kunde sparas i sex månader. Detta ledde till uppmärksamhet i media. Problemet har nu lösts genom att sjukvårdsledningen har lovat att tillhandahålla de extra utrymmen som behövs.

– Vi kommer nu att spara spårsatserna i de två år som föreslås i lagförslaget, säger Anna Möller, ansvarig läkare för mottagningen.

Enligt Anna Möller har det under de senaste två åren varit några fall där polisen har bett att få in prover som inte längre fanns sparade.

– Det är naturligtvis olyckligt när sker, men det har inte varit fråga om så många fall, säger hon.

När Dagens ETC ställt frågor till landstingen i Sverige om vilka rutiner som finns för att spara spårsäkring svarar 18 landsting att de har rutiner för att spara spår i två år, i enlighet med den nationella rekommendationen. Undantaget är landstinget Kalmar, som bara sparar spårsäkringssatserna i sex månader.

Saknar kvalitetssäkring

I mindre landsting med få fall och ingen samlad kompetens kring hur vården bedrivs, är kunskap och utbildning dessutom något som efterfrågas.

– Vi saknar kompetens för bedömning av hudkostymen och har försökt hitta vägar för att lösa detta genom att hänvisa till kollegor som gör det oftare, det vill säga de som bedömer även andra fall av övergrepp och misshandel, säger Anna Pojhanen, verksamhetschef för obstretrik och gynekologi i Norrbotten.

Hon efterlyser också en kvalitetssäkring av spårsäkringen.

- Återkoppling på hur tekniskt bra våra spårsäkringsundersökningar är saknas helt – vi får väldigt sällan veta om proverna är användbara eller tekniskt dåliga, vilket gör det svårt att kvalitetssäkra verksamheten. Samarbetet med polisen fungerar relativt bra, men av och till problem med att patrullen ”bara dyker upp” utan att varsla först så att vi hinner rigga för mottagandet av den som ska undersökas, konstaterar hon.

Research: Jenny Wickberg, Anna Lorentzon, Ulrika Lindahl, Karl Grauers och Karin Annebäck

Inom flera av landets landsting skriver läkarna gratis rättsintyg åt polisen efter en våldtäkt. Detta görs för att skydda offrens integritet. Men stora flertalet landsting tar betalt för detta, visar Dagens ETC:s granskning. Utöver säkrade dna-spår behövs den skriftliga dokumentationen för att en möjlig gärningsman ska kunna fällas i domstol. På våldtäktsmottagningen i Stockholm skrivs flera hundra rättsintyg ut varje år. En tjänst som landstinget valt att inte ta betalt för.

– Om det inte finns något rättsintyg kan polisen i stället använda sig av anteckningar ur journalen, som då automatiskt blir offentliga handlingar, som vem som helst kan begära ut. Journalen kan innehålla andra uppgifter om tidigare gynekologiska besök och aborter, som inte har med våldtäkten att göra. Det vill vi undvika. Genom att inte ta betalt för rättsintyget, så gör vi det enkelt för polisen att begära in dem istället. I intyget tar vi bara upp det som är väsentligt för utredningen, förklarar Anna Möller, ansvarig läkare för Akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset i Stockholm.

Även landstingen Västmanland, Gävleborg, Örebro och Halland har en rutin att utfärda rättsintyg på begäran, utan att ta betalt. Flertalet av landets lansting tar däremot betalt för denna tjänst, vilket alltså innebär att polisen i stället kan välja att begära in journalutdrag.

Våldtagna män vilse i vården

Mottagningen för våldtagna i Stockholm började för två år sedan ta emot även män. Detta väckte ett intresse för frågan på akuten i Malmö, dit män hänvisas. De tog fram tre dokument med riktlinjer för hur läkare, sjuksköterskor och kuratorer skulle ta hand om män och transpersoner som har blivit våldtagna.

– Det är en patientgrupp som kan vara rädda och oroliga för hur de ska bli bemötta och som kan tänka att de kanske inte blir trodda. Det innebär att de behöver mycket stöd, säger Peter Ek, överläkare i akutsjukvård.

Riktlinjerna innehåller en checklista för vad som ska göras. I rutinerna ingår spårsäkring enligt samma metod som används för kvinnor. Alla drabbade erbjuds också kontakt med en kurator följande dag.

Det är inte många män och transpersoner som kommer till akuten i Malmö efter våldtäkt. Peter Ek uppskattar det till färre än en per månad. Han tycker därfär att en specialistmottagning hade varit bra.

– Som det är nu blir det sällan som samma personer i personalen möter de här patienterna,  vilket innebär att de blir ovana och kan känna sig mer osäkra, säger han.

Även  Carina Iloson,  överläkare inom gynekologi och konsult för Västra Götalands Kompetenscentrum om våld i nära relationer, poängterar behovet av stöd för våldtagna personer som inte är kvinnor.

– För dem är det inte särskilt lätt att veta var de ska ta vägen. Män handläggs oftast av jourhavande kirurg, som kanske träffar ett sådant fall en gång under sitt yrkesliv. Det är inte bra. Mycket bättre då att centrera alla våldtäktsfall till en enskild mottagning, säger hon.

Forskning visar att även män som har blivit våldtagna löper risk för framtida men i form av psykisk ohälsa.