BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Nu får ni gå till er lektion, säger han men får upprepa budskapet flera gånger innan de gör som han säger.
I rummet står affischer uppställda med budskap kring kärlek, sex och relationer. På plats finns representanter från både myndigheter och frivilligorganisationer, som både deltar på lektionstid och finns till hands i korridorerna för mer spontana samtal i korridorerna.
– Vi vet från tidigare gånger när vi har varit ute på skolor att många elever sparar på de kontaktuppgifter de får till olika aktörer. Det kan sedan hända att de hör av sig ett eller två år efter att de träffade oss, säger Lotta Johansson, barnmorska vid ungdomsmottagningen i Malmö och en av de delaktiga i det pågående projektet Kärleken är fri.
Projektet föregicks av en enkätundersökning som gjordes på uppdrag av Rädda barnen, där svaren visar att många unga känner att de är utsatta för press från föräldrar och andra i frågor som rör sex och samlevnad.
– Undersökningen är inte statistiskt fastställd men den ger ändå en fingervisning om vilka begränsningar unga i Malmö lever med, säger Sia Brorsson, projektledare inom Rädda barnen.
Syftet med Kärleken är fri är att arbeta mot hedersrelaterat förtryck och våld, genom att sprida information kring sex, samlevnad och unga människors rättigheter på högstadie- och gymnasieskolor. Genom sitt arbete på ungdomsmottagningen är Lotta Johansson en av dem som ofta möter problematiken.
– Vi kommer dagligen i kontakt med unga som på olika sätt är utsatta för den typen av förtryck. Det är unga flickor som ringer men som har svårt att boka en tid, då det inte får komma fram till föräldrarna att de ska besöka oss. Det handlar också om flickor som är noga med att få preventivmedel som inte syns, då det är viktigt att de kan dölja att de använder dem, säger hon.
På Apelgårdsskolan har samtliga 350 elever minst en förälder som är utrikesfödd och det finns över 40 språk representerade på skolan. Det senaste året har skolan dessutom tagit emot ett stort antal nyanlända elever, vilket gör den till en mycket mångfacetterad miljö. Skolan arbetar på flera sätt med värdegrundsfrågor. Personalen är också medveten om att det kan finnas elever som är utsatta för hedersrelaterat förtryck av olika slag. Att avläsa när det sker handlar om att tolka olika subtila signaler.
– Vi märker det ibland på att det till exempel är flickor som inte vill samarbeta med pojkarna och som bara tyr sig till några få utvalda vänner, säger biträdande rektorn Kristina Persson.
Heltäckande kläder på unga flickor är däremot inte ett tecken i sig, säger hon.
– Det är många som själva väljer att klä sig så.
Kärleken är fri är ett projekt som utmärker sig genom att ha många olika aktörer som medverkar, med allt från polis och socialtjänst till en lång rad organisationer. Eleverna får se en teaterföreställning och diskutera frågor kring sex och relationer under lektionstid. En viktig del är också att besökarna är kvar på skolan i flera dagar.
– Det gör att eleverna får tid att tänka och reflektera kring det vi har pratat om, så kan de komma tillbaka senare för att prata mer om någon fråga, säger Katarina Silfven, från kvinno- och ungdomsjouren ATIM.
Enkätundersökningen som har gjorts visar att många unga i Malmö upplever att både de själva och andra i deras omgivning har starka begränsningar när det handlar om sex och relationer. Den bilden bekräftas vid de möten som sker på ungdomsmottagningen. Det handlar om pojkvänner som hålls hemliga, om både killar och tjejer som drivs in i äktenskap de inte själva har valt och om flickor som inte tillåts att läsa på universitet och högskolor i någon annan stad än Malmö, då de inte får bo på egen hand.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det är inte så att de hotas till livet. Det hot de upplever handlar
i stället om risken för att uteslutas ur familjen och gemenskapen, vilket många upplever som mycket skrämmande, säger Lotta Johansson.
Hur det omgivande samhället ska bemöta den typen av förtryck är enligt henne en balansgång där det är lätt att trampa fel.
– De möts ofta av kommentarer om att det inte är tillåtet i Sverige att göra så, men det är inget de är hjälpta av. Det får det tvärtom att kännas ännu jobbigare för dem, säger hon.
Enligt Sia Brorsson har man i Sverige haft svårt att tackla den hedersrelaterade problematiken på ett bra sätt.
– Det har betraktats som vanligt våld i nära relationer, där man inte har förstått alla de komplicerade mekanismer som ligger bakom. För att nå fram till de unga som är utsatta är det viktigt att vi agerar i god tid, säger hon.
I samband med att projektet besöker skolor så sprider de information och kontaktuppgifter till både myndigheter och organisationer, dit unga som är utsatta kan vända sig.
