Vackert beläget bland ekbackar och betesmarker ligger kungens privata "weekendslott". Sedan Stenhammar renoverades för några år sedan är kungaparet där så "ofta de hinner", berättade kungen för Svensk damtidning nyligen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Alla människor behöver en plats att höra hemma på och vårda. För mig personligen är Stenhammar just en sådan plats, fortsatte han.
Sedan det 20 rum stora slottet renoverades finns det "mycket plats för barn och barnbarn" och kungen "avslöjar" för tidningen att han gärna "står vid grillen" och "ekologiskt kött finns det ju gott om". Stenhammar är inte bara en plats för kungligt familjemys utan har de senaste åren utvecklats till ett storgods med 150 byggnader utspridda på 2 000 hektar. Här har kungen de senaste åren, med kraftigt tillskott av skattepengar, byggt upp ett toppmodernt skogs- och jordbruk med en omsättning på 10,4 miljoner per år.
Staten äger fastigheterna och jordbruksmarken men kungens privata bolag Stenhammars godsförvaltning tog under 2016 emot 2,5 miljoner kronor i EU-stöd. Bidragen baseras bland annat på betes- och jordbruksmarkernas areal. De senaste fem år har EU, via Jordbruksverket, betalat ut 12,5 miljoner kronor till kungens bolag, visar Dagens ETC:s sammanställning. En tredjedel av summan är så kallat gårdsstöd som saknar produktionskrav. Kungens anställda behöver endast hålla markerna öppna för att få stöd.
– Eftersom kungen arrenderar marken är det han som är stödmottagare, säger Anders Egonson, divisionsdirektör på Jordbruksverket.
Så mycket som 40 procent av Sveriges jordbruksyta arrenderas och vanligtvis betalas allt eller delar av EU-stödet vidare till mark-ägaren via arrendeavgiften, förklarar Anders Egonson.
Men kungen behåller hela stödet i sitt privata bolag och betalar endast 1 000 kronor per år i arrendeavgift till Statens fastighetsverk. Det verkar vara en orimligt låg avgift, anser Yasmine Larsson (S), ordförande för republikanska föreningen. Hon tycker att Statens fastighetsverk bör se över avtal och regler kring godset.
– Detta kan vara en av monarkins många dolda kostnader, då staten i princip bjuder kungen på arrendeavgiften, säger hon.
En hovmarskalk testamenterade Stenhammars slott till svenska staten i början av 1900-talet med villkoret att godset ska arrenderas ut till en svensk prins av det regerande kungahuset.
Kungens arrende är reglerat i ett testamente – kan staten verkligen bryta mot den avlidne hovmarskalkens vilja?
– Lagar och regler ska naturligtvis följas. När Sverige blir en republik finns inget regerande kungahus längre och då kan staten ta över godset på riktigt. Om godset sedan ska bli museum eller säljas får avgöras efter att vi har utropat republik, säger Yasmine Larsson.
Under många år stod Stenhammar gods tomt, och endast några spridda betande kor höll landskapet öppet. När kungen renoverade slottsbyggnaden sköt Statens fastighetsverk till 9,2 miljoner kronor i skattepengar. Trots att kungen enligt arrendeavtalet från 1901 ska "gälda alla onera och avgifter" vilket betyder att han i princip ska stå för allt underhåll av godset. När detta uppdagades sommaren 2013 ställde SVT frågor om renoveringen till kungen, som svarade ilsket:
– Kan ni aldrig hålla er till sanningen någon gång? Fy fan, sa kungen.
Även när kungen för drygt tio år sedan började satsningen på jordbruket och nötköttsproduktion fick han hjälp från staten. Det är en bransch med stenhård konkurrens men kungen fick mjukstart och staten delfinansierade projektet. En nyckelinvestering i satsningen var byggandet av en toppmodern ladugård som stod klar i oktober 2006.
– Den kostnaden är helt avgörande för om det ska bli lönsamt, säger Carl-Ivar Kumm, forskare på SLU, Statens lantbruksuniversitet, till Expressen.
Kungen satsade 4 miljoner av sina egna pengar på den nya ladugården och Statens fastighetsverk stod för resten, 10,6 miljoner kronor.
– Det här är också en vinstaffär för fastighetsverket som ju får en ladugård värd cirka 15,5 miljoner kronor för 10,6 miljoner kronor lyfta ur fonden, säger Jonas Kullgren, godsförvaltare på Stenhammar till Expressen.
En tid senare gjordes en del av godsets ägor om till naturreservat, och för det ersatte staten kungen med ytterligare 5 miljoner kronor som han investerade i gården.
Fotnot: Dagens ETC har sökt hovet för en kommentar.
