Krogen stänger – då röstar fler på SD

Att den lokala puben har en särskilt plats i brittiska hjärtan är allmänt känt. Hur pass viktig den faktiskt är framgår av studier från Storbritannien som visar att stödet för Brexit och det högerpopulistiska partiet UKIP ökade när lokala pubar lades ner. 

Något som fick Zeth Isaksson, doktorand i sociologi vid Stockholms universitet, att fundera på hur det egentligen ligger till i Sverige. 

– Puben fungerar som en social nod i Storbritannien och är central för framför allt den vita arbetarklassen. Generellt sett tänker man nog inte att restauranger och krogar har samma kulturella betydelse här, säger Zeth Isaksson.

Mindre krök blir SD-röst

För att undersöka fenomenet analyserade han alla utskänkningstillstånd mellan 2002 och 2018 och jämförde dessa med valdistriktsdata från samma period.

Resultatet? 

Stödet för Sverigedemokraterna ökar i områden där antalet alkoholtillstånd minskar. 

– Vi har kontrollerat för en mängd faktorer,  som ökad arbetslöshet och utbildningsnivå, men det påverkar inte resultaten nämnvärt  och det är först när restaurangen eller krogen försvinner som stöder ökar, berättar Zeth Isaksson.

Studien visar också att personer som bor i kommuner där alkoholtillstånden dras in anser att skatten på alkohol bör sänkas och har överlag en liberal syn på alkoholpolitik. 

– Dessa personer är mer benägna att rösta på SD, säger Zeth Isaksson.

Forskaren: ”Kärnan i högerpopulism”

Zeth Isaksson menar att resultaten kan te sig förvånande utifrån att Sverigedemokraternas alkoholpolitik på nationell nivå inte är särskilt stark. 

– Men lokalt sett är det här en viktig fråga. Många diskussioner förs i kommunfullmäktige om vilka aktörer som ska få alkoholtillstånd och där är SD liberala, förklarar Zeth Isaksson.

Han anser att frågan om alkoholtillstånd berör kärnan i högerpopulismen. 

– Likaså frågor såsom förbud mot rökning eller hastighetsgränser vid bilkörning. Man vill inte känna sig reglerad av etablissemanget, då rör man sig mot SD. 

Kan en förklaring vara att bristen på mötesplatser gör att rädsla och främlingsfientlighet ökar? 

– Det är ett argument som framförts i England, men det förklarar inte varför kopplingen till alkoholskatt är så tydlig. Personer som svarar på vår enkät i kommuner där antalet tillstånd minskat upplever heller inte att de är mer ensamma.