Idag är det val till folketinget i Danmark, men de så kallade ”ghettolagarna” som klassats som diskriminerande av FN och nu utreds av EU-domstolen blev aldrig någon valfråga.
Visitationszoner i särskilt utsatta områden – det ser ut att bli verklighet i Sverige efter ett förslag i Tidöavtalet. Något som kritiserats hårt av såväl jurister som Polisförbundet, som tror det bara kommer att öka på misstron mot myndighetssamhället ytterligare.
Före valet öppnade dåvarande integrationsministern Anders Ygeman (S) för att etnicitet kan vara ett kriterium i klassningen av utsatta områden, klart inspirerad av Danmark, där man har gått steget längre. Där införde den borgerliga statsministern Lars Løkke Rasmussen, från partiet Venstre, redan våren 2018 de så kallade ”ghettolagarna”. Det i enlighet med visionen ”Ett Danmark utan parallellsamhällen – inga ghetton i Danmark 2030”.
Lagarna har fått skarp kritik av såväl FN som Amnesty som menar att de strider mot de mänskliga rättigheterna och är diskriminerande mot utlandsfödda, vilket också utreds av EU-domstolen. Men den socialdemokratiska danska regeringen, under ledning av statsminister Mette Frederiksen, som suttit sedan 2019 har inte gjort mer än att ändra namnet på de kritiserade ghettolagarna till parallellsamhälleslagarna. Något Maria Ventegodt, nationell chef på det danska Institutet för mänskliga rättigheter, menar inte är något annat än kosmetika utan någon som helst verklig innebörd.
– De här lagarna är i hög grad diskriminerande eftersom ett område definieras som ett högriskområde eller inte utifrån hur många invandrare med annat etniskt ursprung än västerländskt som bor där, säger hon.
Nya bedömningar varje år
De danska bostadsområdena bedöms årligen utifrån fem olika kriterier som fastställer om det är vad som kan betecknas som ett ”ghetto” eller inte: hur hög andel av de boende som är utanför arbetsmarknaden, utbildningsnivån, andelen som är dömda för brott, medelinkomst, samt andelen icke-västliga invandrare och deras efterkommande. Om ett område uppfyller tillräckligt många av dessa kriterier ska kommunen enligt parallellsamhälleslagarna antingen riva fastigheter, omvandla hyresrätter till bostadsrätter eller tvångsavhysa ett antal boende, men framförallt får inga nya invandrare med icke-västerländsk härkomst flytta in.
– Människor som vräks från sina hem på grund av den här lagen erbjuds nya hyreskontrakt i ett annat bostadsområde. Men att tvingas ifrån sitt hem där man kanske bor tillsammans med sina barn och har grannar man trivs med är ändå ett stort ingrepp i en människas liv. För att inte tala om hur en tvångsförflyttning kan påverka sådant som avstånd till arbetet och hyresnivåer, säger Maria Ventegodt.
Ingen valfråga
Trots det har frågan om parallellsamhälleslagarna inte blivit ett debattämne inför det danska valet till folketinget idag. Maria Ventegodt tror det beror på att danskarna i allmänhet är oroade för framväxten av parallellsamhällen samt att den borgerliga och socialdemokratiska sidan i det politiska landskapet är överens om att lagen behövs.
– Men vi på Institutet för mänskliga rättigheter anser att den här diskriminerande lagstiftningen är illegal och står bakom dem som har tagit upp frågan i EU-domstolen, säger hon.
