Men en studie från Göteborgs universitet motsäger kritiken. Enligt forskarna har reformen nämligen varit bra för lärarprofessionen.
– Vi ser det som att den stärker lärarkåren som helhet. När förstelärarna stärks, och det inte sker på ordinarie lärares bekostnad, får de senare kanske till och med större autonomi och arbetsro eftersom förstelärarna tar hand om kringuppgifter, berättar Gustaf Kastberg, professor i offentlig förvaltning.
Många lärare kritiska
Resultaten avviker från tidigare undersökningar. I en enkät från Statskontoret 2016 svarade till exempel mer än hälften av lärarna att de var ganska eller mycket negativa till reformen. Många tyckte att den bara gynnade dem som fick förstelärartjänster, medan förstelärare själva, kanske inte oväntat, var mer positivt inställda till reformen. Enligt en annan studie vid Göteborgs universitet från 2017 ansåg lärare dessutom att det nya systemet splittrar kåren och hotar jämlikheten och likvärdigheten i yrket.
Men Gustaf Kastberg anser att det har funnits brister i tidigare studier.
– Vi ställer oss lite kritiska till studier som ventilerar kritik mot reformen, de gör det på ganska svaga och luddiga grunder. De har intervjuat lärare som är negativa och med det avfärdar de reformen lite förenklat. De har också en grund förståelse för hur en profession funkar, säger han.
Skapar A- och B-lag
Enligt Gustaf Kastberg var lärarna i hans studie positivt inställda till de kollegor som jobbade som förstelärare och det arbete de utförde. Däremot var flera kritiska till själva idén om förstelärare som sådan.
– Det som har ifrågasatts är att vissa ska få lönepåslag och att det skapar ett A- och ett B-lag. Men att det finns en skepsis mot att kollegor får en löneökning och premieras för att de är duktiga kan man fundera på. Det frodas nog en hel del missunnsamhet och jantelagsstämningar då, misstänker jag.
Positivt med hierarki
Gustaf Kastberg menar också att det krävs hierarkier för att få till en fungerande profession och ger läkare som exempel.
– Där är hierarki helt naturligt och har också gjort att läkare är en kapabel profession som kan hantera mycket frågor. Lärarprofessionen har traditionellt varit väldigt platt, men nu finns någon som kan ta ökat ansvar för utvecklingsfrågor.
Är det inte en ideologisk fråga, huruvida det är bättre att en yrkesgrupp organiseras platt eller hierarkiskt? Tror du till exempel det skulle gå att fördela uppgifter via delegering istället?
– Det är nog en naiv föreställning. Det är modernt nu med tillit och att föra ner ansvar, men delegering förutsätter att det finns en kapabel profession som kan fånga upp uppgifter. Jag skulle säga att lärarprofessionen inte varit så kapabel på grund av att man haft lärare som främst är intresserade av att sköta sina frågor i klassrummet men inte av att ta ansvar.