Reformen väcker hård kritik från fackligt håll.
– Fördelningspolitiskt är det helt vansinnig politik, säger Ulrika Lorentzi, utredare på LO.
Spär på klyftorna
Bara en bråkdel nådde upp till maxtaket redan när det legat på 25 000. En höjning gynnar endast höginkomsttagarna, menar hon.
– Det handlar om de allra rikaste som har möjlighet att utnyttja det här. Det är en så knäpp reform, med så väldigt få som kan utnyttja den. Det kommer bara leda till ökad ojämlikhet.
När rut infördes 2007 var Socialdemokraterna kritiska till subventionen. Med åren har partiet svängt successivt. 2016 utökade S-regeringen tjänsterna som ingår i rut-avdraget, men samtidigt halverades maxtaket från 50 000 till 25 000 kronor.
– Vi ser inget behov av att öka skattesubventioneringen. Jag tycker nog att det finns andra skattefrågor som är viktigare att debattera än Rut och Rot, sade Jörgen Hellman (S), vice ordförande i skatteutskottet, till SvD i samband med att rut-avdraget fyllde tio år våren 2017.
I valrörelsen stod S fast vid att de inte ville höja maxbeloppet eller förändra vilka tjänster som ska ingå i rut, utan behålla det som det varit.
Vänsterpartiet ville avskaffa rut helt och sänka taket för Rot-avdrag. Miljöpartiet ville behålla både rut och rot, samt föreslog en ny typ av rut-avdrag, kallat hyber-avdrag för att hyra och reparera kläder.
Alliansen å andra sidan gick till val på att utöka rut-avdraget till att omfatta fler tjänster och höja maxtaket till 75 000 kronor. Precis det förslag som alltså nu ska bli verklighet efter överenskommelsen mellan S, MP, C och L.
Ulrika Lorentzi menar att reformen kommer spä på klyftorna.
– Det kommer att öka ojämlikheten. Det är ju extremt vilka som får del av den här skattesubventionen.
Används mest i rika kommuner
Rut-avdraget har ökat för varje år sedan det infördes. Förra året låg svenskarnas totala avdrag för rut-tjänster på 5,06 miljarder kronor, enligt färska siffror från Skatteverket.
Totalt utnyttjade nästan en miljon svenskar rut-avdraget under 2018.
Skillnaderna är fortsatt stora mellan landets kommuner. Mest används rut-avdraget i välmående kommunerna i eller nära storstäderna, som Danderyd, Lidingö, Lomma och Vellinge. Där gör invånarna i genomsnitt avdrag för hushållsnära tjänster på runt 1 500–2 400 kronor årligen. Det är också hos de rika kommunerna som rut-avdragen fortsätter att öka mest även 2018. I både Täby och Nacka ökade rut-avdragen med över åtta miljoner kronor i fjol.
Minst utnyttjas rut-avdraget fortfarande i norrländska glesbygdskommuner med låg medelinkomst. Kommuner som Dorotea, Åsele och Nordmaling når inte ens upp till en hundralapp om året per invånare. I flera kommuner, som Kiruna, Filipstad och Ragunda, har rut-avdragen minskat under senaste året.
– Det är väldigt ojämnt fördelat. 40 procent av pengarna går till Stockholmsområdet. Det kommer också att undergräva hemtjänst efter behov. När de rikare pensionärerna i kommunen kan köpa privat skattesubventionerad hjälp blir det lättare att strama åt hemtjänsten, säger Ulrika Lorentzi.
Används av många pensionärer
Pensionärer är de flitigaste användarna av rut-avdraget. Runt en av sex personer äldre än 75 år köper rut-tjänster och många förespråkare för rut har lyft pensionärerna som vinnare på regeringens januariavtal.
– De tydliga vinnarna är höginkomsttagarna, pensionärerna och alla som använder rut avdraget eller gjort stora bostadsuppskov, säger Emma Persson, sparekonom på Länsförsäkringar, till Expressen.
Serviceföretagen, arbetsgivarorganisationen för landets serviceföretag, lyfter också pensionärerna och att 175 000 seniorer med mindre än 13 200 kronor i månadsinkomst utnyttjade rut-avdraget under 2017.
Anna Werkelin Ahlin är samhällspolitisk chef på PRO.
– Många pensionärer använder rut och är nöjda, men det är ju väldigt olika ekonomisk situation för pensionärer. Alla har inte möjligheten att kunna köpa extratjänster. Samtidigt finns en risk att det går ut över äldreomsorgen. Att man inte satsar på att ge den kommunala äldreomsorgen god kvalitet. Att de som har behov av bra hjälp kan köpa till den medan andra blir hänvisade till det offentliga, säger hon.
Vad kommer den nya rut-reformen innebära för jämlikheten?
– Det är ju ett hot mot jämlikheten. Inte främst för att man utökar rut, utan för att man inte satsar på äldreomsorgen. Men man behöver inte ställa dem mot varandra. Den offentligt finansierade äldreomsorgen måste ju vara så attraktiv att man inte känner att man behöver köpa tjänster.