Kriminalvården har under en längre tid larmat om plats- och personalbrist, vilket leder till dubbelbeläggningar i celler och att det rehabiliterande arbetet med fångarna blir lidande.
I april publicerade myndigheten en rapport om hur de reformer Tidöpartierna föreslår skulle påverka dem när fler ska fängslas och sitta längre. Enligt den skulle straffskärpningarna kunna leda till en tredubbling av antalet intagna och en ohållbar situation.
De 1,4 extra miljarder som regeringen häromdan öronmärkte till Kriminalvården för en utbyggnad av landets anstalter och häkten skulle då inte räcka långt.
– Vi ser också ett behov av skärpta straff på flera områden, framförallt riktat mot gängkriminaliteten. Men att lägga fram straffskärpningar som inte är riktade är som att skjuta en hagelsvärm. Det kommer i vissa fall vara rent kontraproduktivt, säger Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson för S.
Värre än Turkiet
Hans farhåga är att om fler personer sätts i fängelse för mindre allvarliga brott finns risken att det i dagens samhällsutveckling leder till att fler rekryteras in i organiserad brottslighet.
– Man skjuter väldigt brett, utan att rikta insatserna utifrån beprövad erfarenhet och forskning. Och man använder inte hela verktygslådan, utan kastar bort hälften av verktygen när man inte satsar på rehabilitering samtidigt som skärpta straff, säger Ardalan Shekarabi.
Tidöpartiernas politik riskerar enligt honom att få rent katastrofala följder.
– Vi kan hamna i den paradoxala situation att Sverige skärper straffen på område efter område de kommande åren, vilket leder till att vi ökar antalet fängslade så pass mycket att vi inom en snar framtid har flest antal fängslade i Europa, näst efter Turkiet, och samtidigt har högre brottslighet än vi har idag.
– Poängen måste ju vara att den som avtjänar sitt straff inte återfaller i brott. Att den tid som personen i fråga är frihetsberövad används till återanpassning till samhället. Annars kommer vi ha ännu större problem med gängkriminaliteten om några år. Det här är ingen åsikt jag har som socialdemokrat, utan tankar som är baserade på kunskap och forskning, säger Ardalan Shekarabi.
”Farligare när du kommer ut”
Vänsterpartiet har inget att invända mot hans farhågor. Tvärtom.
– De ideella organisationer jag varit i kontakt med, som är inne på fängelserna, är helt förskräckta över hur det ser ut redan idag. Den rena förvaringen utan chans till rehabilitering ökar och med den våldet, säger Gudrun Nordborg, rättspolitisk talesperson för V.
Enligt henne kan de intagna då komma ut i sämre skick än när de kom in.
– Du riskerar bli farligare när du kommer ut.
Rasmus Ling, rättspolitisk talesperson för MP, håller med.
– Kriminalvården är fullkomligt överbelastad idag. Man står inför en helt ohållbar situation där man inte har plats eller resurser för rehabilitering av de intagna, vilket man återkommande larmar om.
Risken, tror han, är att de fångar som inte tidigare varit inblandade i tyngre organiserad brottslighet blir det innanför murarna.
– De riskerar att bli rekryterade, vilket skulle göra regeringens politik rent kontraproduktiv, säger Ling.
Joachim Danielsson, ordförande för Kriminalvården i fackförbundet ST, får avsluta:
– Foucault sa såhär: ”Vill man se hur ett samhälle verkligen mår, så ska man titta på hur de bedriver sina fängelser”. Om vi ser att ett samhälle mår dåligt, då ska vi inte skapa en sämre kriminalvård, utan en bättre, för då kommer också samhället att må bättre. Det är synd att vi tycks ha glömt de slutsatserna.
