Och visst jublade motståndare till lagen över undantagen på tisdagen.

– Det är värt att fira att det lönar sig att göra motstånd, sa Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen.

– Det är väldigt bra om regeringen backar och gör en total reträtt, sa Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren.

Socialdemokraterna framhåller att det var de som tillsatte den ursprungliga utredningen om hur fler utvisningar ska verkställas. Lena Hallengren antyder att de nu kan ställa sig bakom lagen när den försetts med undantag.

Fortfarande en angiverilag

Men andra håller fast vid sin kritik. Heike Erkers är förbundsordförande för Akademikerförbundet, som bland annat företräder flera yrkesgrupper inom vård, skola och socialtjänst. Hon anser att det, trots undantagen, fortfarande är en angiverilag som Tidöpartierna nu ställer sig bakom. Det undergräver förtroendet för det offentliga, befarar hon.

– Tilliten till myndigheter och offentlig sektor bygger inte enbart på kommuner och regioners verksamheter, utan även statens. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och andra statliga myndigheter är också en del av välfärden, säger hon.

Att lagen försågs med undantag tror hon beror på det stora motståndet, bland annat från fackliga organisationer. När sedan mer än 40 kommuner och 14 av 21 regioner på olika sätt tog avstånd från en anmälningsplikt i deras verksamheter blev det nödvändigt att lyssna på kritiken, tror hon.

– Det fanns inget lokalt stöd, helt enkelt, säger Heike Erkers.

Ministerns attack

Nej, regeringen har inte tagit till sig av kritiken, enligt migrationsminister Johan Forssell. Istället handlar det om att på ett så effektivt sätt som möjligt få fram information om dem som inte har rätt att vara i Sverige, enligt ministern. Samtidigt går han till angrepp mot motståndarna till lagen.

– Det har varit väldigt mycket av en skrämseldebatt de här två åren. Personer från oppositionen och organisationer har medvetet skapat en oro, säger Johan Forssell.

Terje Holmgren, ordförande för asylrättsorganisationen Farr, pekar på att Sverigedemokraterna gjort klart – både före och efter dagens besked – att de önskade en anmälningsplikt utan undantag.

– Det hade varit alldeles orimligt av civilsamhället och enskilda att inte stå upp mot den här faran, säger Terje Holmgren.

Skuggsamhälle breder ut sig

Förslagen från utredaren på hur fler ska lämna landet är många, konstaterar Terje Holmgren. En del är en anpassning av den svenska lagstiftningen till EU:s gemensamma migrationspakt. Exempelvis ska barn så unga som sex år kunna avtvingas fingeravtryck för att kunna stärka sin identitet. Men här finns också nationella åtgärder som att Polisen får rätt att söka igenom mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning för att klarlägga någons identitet. Väldigt integritetskränkande, anser Terje Holmgren.

– Så mycket av våra liv finns i våra telefoner. Man kan komma väldigt nära individer om man börjar rota i dem hur som helst.

Uppemot hundratusen kan leva i Sverige i ett ”skuggsamhälle”, utan rätt att vistas i landet. Den utsatthet det innebär anser migrationsministern motiverar tuffa åtgärder. Samtidigt erkände han att ingen vet vare sig hur många det verkligen är eller hur många utvisningar som de nya förslagen kan leda till.

Olika chans att få stanna

MP är till skillnad från den tilltänkta samarbetspartnern S kritiska till helheten i utredarens förslag. Det är inte mer repression som behövs om man på riktigt vill bekämpa skuggsamhället, enligt Annika Hirvonen. Regeringens egen myndighet Statskontoret har pekat på hbtq-flyktingar och konvertiter som två grupper där det är särskilt svårt att göra rättvisa prövningar. I exempelvis Uganda riskerar den som är homosexuell dödsstraff. Då är ett liv under jorden ett mindre dåligt alternativ än att återvända, enligt Annika Hirvonen.

– Ju fler som lever i den situationen, desto mer ökar naturligtvis risken för att antalet papperslösa ökar, säger hon.

Också Terje Holmgren anser att bristande rättssäkerhet för asylsökande är ett viktigt skäl till det skuggsamhälle som finns. Han pekar på att bedömningarna skiljer sig åt mellan Migrationsverkets tre regioner. Statskontoret har kritiserat Migrationsverket för att risken att få avslag är markant större om man får sitt ärende avgjort vid Migrationsverkets region nord jämfört med region syd.

– Det är inte marginellt olika, utan väldigt olika beslutsstatistik, säger Terje Holmgren.