Den 20 februari publicerades en debattartikel i DN med rubriken "Låt attraktiva lägenheter i Stockholm få högre hyror". Avsändare var tre chefer på Hyresgästföreningen samt de tre största allmännyttiga bostadsbolagen i huvudstaden, Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska bostäder. Den nya modellen kallades för "Stockholmshyror".
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Debattartikeln mottogs med en storm av kritik. I sociala medier, ledartexter och debattrepliker talades det om en smyganpassning till marknadshyror, att segregationen skulle öka och att Hyresgästföreningen hade svikit sina medlemmar. "En hyresgästförening som går fastighetsägarna till mötes om marknadshyror förlorar snart sitt existensberättigande", skrev förra Vänsterledaren Lars Ohly på Twitter.
Utveckla och modernisera systemet
Samtidigt jublades det på högerkanten. Jan Björklund twittrade "Stort." och Fastighetsägarna var försiktigt positiva i en artikel i Dagens industri.
Men vad går förslaget om Stockholmshyror egentligen ut på?
ETC Stockholm tar hissen upp till nionde våningen i Globens köpcentrum för att få lite klarhet. Här har Hyresgästföreningen både huvudkontor och Stockholmskontor. Simon Safari är sedan två år tillbaka ordförande för det senare och sitter nu i ett mötesrum i vit skjorta med föreningens märke på kavajslaget.
Veckan som gått har varit stressig, mycket tid har gått till att svara på kritik och reda ut missförstånd.
– Det blev väldigt olyckligt med rubriken och ingressen. Vi kan ju inte påverka media. Men det är innehållet som är det viktiga och det har folk tyvärr tolkat lite fel, även en del av våra motparter, säger Simon Safari och tar en klunk ur sin kaffekopp.
Han menar att förslaget inte är någon märkvärdig förändring egentligen.
– Det är en återgång till bruksvärdeshyressättning, som det var från början. Vi behöver utveckla och modernisera systemet. Det är inget vi har hittat på över en natt. Det har genomförts i över 100 kommuner, däribland Botkyrka där jag bor själv. Där infördes det för fem år sedan och det har blivit ganska bra utfall. Ryktena om att folk ska hamna ute på gatan stämmer inte. Det blir en mer tydlig, transparent hyressättning.
"Det är en förhandling"
Förslaget om Stockholmshyror innebär i korthet att hyressättningen ska utgå ifrån ett antal olika parametrar. Faktorer som lägenhetens storlek, planlösning, husets skick, förvaltning och kringutrustning räknas ihop i ett poängsystem, som sedan ligger till grund för hyresnivån.
Det är ett sätt att komma ifrån dagens system som utgår mer ifrån bostadens byggnadsår än de faktorer som de flesta hyresgäster anser värdefulla, menar Simon Safari.
– I grund och botten betyder det att min gamla hyra försvinner och sedan bygger vi upp med pusselbitar. Det är många parametrar som räknas in.
Du nämner inte läget nu, är det medvetet?
– Nä, men vi tycker att läget är ett så himla laddat begrepp. Det är egentligen område vi pratar om.
Men just läget har ju blivit den stora diskussionen. Många tolkar det som att det kommer att bli högre hyror i attraktiva lägen.
– Precis, men om vi är realistiska så har vi ju det redan så.
Ja, det är runt 30 procent högre hyror i innerstaden jämfört med ytterstaden i dag.
– Precis. Det är vad vi har.
Kommer det här innebära att skillnaderna blir ännu större?
– Absolut inte! Vårt intresse är våra hyresgäster och medlemmar. Vi måste jobba för att majoriteten ska få oförändrad hyra. Det är en stor pragmatisk insats från alla parter i det här. Varken vi, allmännyttan eller någon annan vill att folk ska hamna ute på gatan. Om vi ser att det finns någon fastighet som sticker ut, uppåt eller neråt, då måste vi justera det. Men även där måste man vara väldigt återhållsam och sprida ut det på många år.
Kommer hyrorna att sänkas på något håll?
– Det får förhandlingen visa. Jag tror det är svårt om vi ska säga från början att vi ska sänka hyrorna. Hittar vi fel, självklart, då ska vi frysa den hyran. Det här är ett fördelningsverktyg.
Så sannolikt kommer det här att leda till att hyrorna fryses i vissa hus och höjs i vissa?
– Det är en förhandling. Jag vill inte leva i vad som är sannolikt. Jag kan luta mig emot den kommun jag bor i själv, Botkyrka. Där har inte hyrorna stuckit i höjden.
Är det inte emot syftet med Hyresgästföreningen att lägga förslag som höjer hyrorna?
– Aldrig i livet. Det är inte vårt syfte. Vår vision har alltid varit att försöka hålla nere nivåerna på hyrorna. Det är vårt uppdrag. Men att förhandla är den svenska modellen och vi ska ha bruksvärde. Vi vill värna om förhandlingssystemet, inte lämna det till marknadens krafter.
Stockholmshyror innebär en systematisk hyressättning, en modell som redan används i över 100 kommuner i landet. I Malmö infördes "Malmömodellen" 2005 och lanserades som ett nollsummespel där höjningar och sänkningar inom det allmännyttiga bolaget skulle ta ut varandra, utan att hyresnivåerna höjdes generellt. I en utvärdering av kommunala bolaget MKB tio år senare, sommaren 2015, visade sig facit ha blivit lite annorlunda. Fler hyresgäster hade fått höjningar än sänkningar och skillnaderna beroende på geografiskt läge hade ökat. 2015 var hyran omkring 45 procent högre i området Västra hamnen jämfört med Rosengård, enligt Hem och hyra.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Simon Safari menar att det inte går att jämföra.
– Det är inte riktigt samma modell där. Jag tror att Stockholm måste hitta sin egen modell, det är väldigt komplext.
I Malmö-exemplet har det lett till ökad segregation mellan stadsdelarna. Vad säger att det inte skulle bli likadan utveckling här i Stockholm?
– Ja, det är en lärdom vi får ta med oss när arbetet kommer igång. Jag tycker inte att Stockholm ska vara så. Vi måste verkligen tänka på alla människors vardag.
Hur viktigt är läget som parameter i det här poängsättningssystemet?
– Det är en del av det hela, men jag tycker inte att den är avgörande.
Hur ser du på Hyresgästföreningens ansvar att motverka segregation?
– Det är ett ytterst ansvar. Om du tittar på våra stadgar så är första punkten att vi ska vara med och utveckla samhället. Där inkluderas även vår roll som ska förhandla hyror, inte bara för dagens hyresgäster, utan även framtida hyresgäster. Vi har ett jättestort ansvar.
Hur kommer det här att påverka segregationen i Stockholm?
– Vi måste utveckla vår bruksvärdeshyressättningsmodell. Om vi alla tar ansvar, även allmännyttan och privata ägare, så blir det mångfald och det ger hållbara samhällen. Vi utvecklar samhällen, inte bara ett hus eller en gata. Tar vi det ansvaret på fullt allvar, då blir det ingen segregation.
En stor del av segregationsproblematiken i Stockholm beror ju på att stora delar av allmännyttan har sålts ut, inte minst i innerstan. Hur motverkar den här nya modellen ännu högre hyror för de få hyresrätter som finns kvar i innerstan?
– Det motverkar så att du som värd investerar i din fastighet, inte bara i förvaltning. Du utvecklar den. Poängsättningen blir en morot. Vi har ju förhandlat differentierade hyror i Stockholm under många år, det blir fel också. Vi ska komma till rätta med det genom att parterna gemensamt tar ansvar. Poängsättning och systematisk hyressättning är faktist den bästa lösningen. Alternativet är mycket värre, marknadshyror, då man puttar ut de som inte har.
Vissa har kallat det här för en smyganpassning till marknadshyror.
– Det får faktiskt stå för dem. Det här är tvärtemot marknadshyror. Det är därför vi har börjat med dem som har störst samhällsansvar, allmännyttan. Att verkligen befästa att det är ett större ansvar än att bara tänka på vinst.
Hur ska det här poängsystemet motverka att fastighetsägare gör oönskade standardhöjningar, lyxrenoveringar, som leder till renovräkningar av hyresgäster?
– Det kommer det att göra. Om du poängsätter allt och tar med underhåll och förvaltning i beräkningarna så får du garanterat din investering tillbaka. Man klagar på att hyresrätten inte är attraktiv i dag. Vår mission är att höja standarden på hyresrätten.
När du säger att hyresrätten inte är attraktiv, menar du från fastighetsägarnas sida då? Det står 560 000 människor i bostadskö i Stockholm, ur deras ögon är väl hyresrätten väldigt attraktiv?
– Jag menade kvaliteten på hyresrätten. Det finns många hus som brister i underhåll, som saknar riktigt badrum eller kök. På något sätt måste man komma till rätta med det här.
Men många hyresgäster är nöjda med att kunna bo kvar i en lägenhet med lite lägre standard om det medför att hyran inte går upp. Många kämpar ju emot lyxrenoveringarna.
– Ja, den kampen för vi också. Det är inte acceptabelt att en människa slängs ut på gatan i de här renovräkningarna. Vi tror att det kommer att minska med det här systemet. Som det är i dag, utan något ordentligt system där du har prissatt allting, så kan det bli hyreshöjningar med 60–70 procent. Fastighetsägare hittar kryphål och går till nämnden, och väldigt många gånger får de rätt. För att komma till rätta med det här, och inte gå till nämnden, så vet du att du har det här priset för den här saken förhandlat och fastställt.
Många av era medlemmar har valt att gå ur Hyresgästföreningen den senaste veckan. Förstår du oron?
– Självklart förstår jag oron. Men jag säger så här: gå inte efter rykten, fatta inte förhastade beslut, sätt dig in i vad det handlar om, och kom med bästa lösningen. Nu har vi inlett den här processen tillsammans med de allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholms stad. Vi ska hitta bästa lösningen. Det är oroligt inte bara för hyresgästerna, det är oroligt även för bostadsbolagen. De måste kunna lita på att deras investeringar kommer tillbaka. Och det gynnar naturligtvis hyresgästerna i slutändan.
Vad svarar du medlemmar som är besvikna?
– Jag är jätteledsen och beklagar att man har uppfattat det fel. Vi kommer aldrig att svika vårt uppdrag. Det vill jag vara väldigt tydlig med. Och vi har inte börjat förhandlingarna än. Många tror, i och med den där rubriken, att det är klappat och klart, vilket är helt fel. Det här måste processas i hela våra led. Alla som blir berörda måste ta del av informationen. Det är ingen överkörning som man påstår i några av inläggen. Det som saknas är tydlig information.
Har ni ett kommunikationsproblem i Hyresgästföreningen?
– Ja, i det här fallet, inte överlag. Men jag är både glad och trygg att vi har riksförbundet i samma stad som har varit behjälpliga. Men vi inom Region Stockholm måste bli bättre, avslutar Simon Safari.
