I tisdags kom SAS rekapitaliseringsplan. I planen skärper bolaget sina hållbarhetsmål. Bland annat tidigareläggs dess mål att minska koldioxidutsläppen med 25 procent, från 2030 till 2025. Jämförelsen görs med 2005 och motsvarar 20 procent lägre utsläpp än 2019.

”Inte i linje”

Målet är ambitiöst jämfört med många andra flygbolag. Däremot är det tveksam om det är i linje med 1,5-gradersmålet. Enligt FN:s miljöorgan Unep kräver 1,5-gradersmålet att utsläppen minskar med en tredjedel till 2025. Siffran gäller globalt och bygger på att världen i framtiden kan suga stora mängder koldioxid ur atmosfären. För svenskt vidkommande, och utan omfattande minusutsläpp, kräver 1,5-gradersmålet snarare en halvering till 2025.

– Det SAS presenterar är inte i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det behövs betydligt kraftfullare insatser, säger Jens Forsmark på Naturskyddsföreningen.

SAS hållbarhetschef Lars Andersen Resare vill inte uttala sig om planen är i linje med 1,5-gradersmålet.

– Världssamfundet har inte varit särskilt tydligt med vad det innebär. Om vi sänker utsläppen med 20 procent till 2025 så uppfattar vi att vi bidrar positivt, och utgår från att det är i linje med de förväntningar som finns, säger han.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) menar att planen är i linje med 1,5-gradersmålet.

– SAS nya utsläppsmål är viktiga steg mot det målet på kort sikt men som ägare kommer regeringen också att arbeta för att säkerställa att SAS går före på klimatområdet även efter 2030, säger han.

Satsning på biobränslen

Enligt Bolund innebär planen också att SAS utsläpp ska halveras till 2030. Det tas upp som en potentiell möjlighet, men är enligt SAS själva inget formellt mål.

– Nej, det är inte hugget i sten. Vi vill mer, men det är avhängigt av tillgången på hållbara drivmedel, säger Lars Andersen Resare.

Bolagets minskade utsläpp ska åstadkommas med biobränslen och nya, energieffektivare plan. SAS räknar med att tio procent av bolagets flygbränsle måste vara hållbart 2025, och 30-40 procent 2030. SAS räknar också med att flygvolymerna förblir lägre än 2019, ända till 2025.

Krävs stöd

För att lyckas krävs enligt Lars Andersen Resare att regeringen inför reduktionsplikt för flygbränsle, alltså lagstadgad inblandning av biobränslen, och att staten stöttar investeringar för att bygga fabriker för tillverkning av biojetbränsle.

– Det som behövs är att få igång storskalig produktion. Lån och garantier för lån, det är vad vi ser framför oss, säger Lars Andersen Resare.

– Regeringen kommer att införa ett krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för flyget, alltså en reduktionsplikt, säger Per Bolund.

Däremot kan han inte utlova något investeringsstöd. Frågan ska först utredas av Energimyndigheten.

Naturskyddsföreningen anser att SAS-planen är otillräcklig. Framför allt vill de se hårdare beskattning av flygets miljöpåverkan.

– Biobränslen är ingen mirakelkur. Det kommer att bli en enorm konkurrens om de här resurserna. En återstart av flyget måste ske utifrån en hållbar spelplan, där flyget betalar fullt pris för sina miljökostnader, säger Jens Forsmark.