Istället ska Sverige arbeta för icke-spridning av kärnvapen och en ”balanserad” nedrustning.

– Vi vill inte att Europa avhänder sig försvarsförmåga och Ryssland har kvar sin, säger Magdalena Andersson.

Men att verka för ett internationellt förbud handlar inte om någon ensidig nedrustning. Det menar riksdagsledamoten Laila Naraghi. Hon var medarbetare till utrikesminister Margot Wallström när Sverige röstade ja till FN-konventionen om förbud mot kärnvapen, en konvention Sverige sedan lät bli att skriva under.

Har gått förut

Laila Naraghi pekar på sitt norska systerparti Arbeiderpartiet, som i regeringsställning håller liv i ambitionen att landet som gick med i Nato 1949 en dag ska skriva under kärnvapenförbudet. Enligt deras partiprogram är det inte möjligt idag ”utan att förlora i inflytande och beskydd”, men det ska vara målet.

– Jag hoppas vi lär av Norge och står med rak rygg, säger Laila Naraghi.

Nedrustningen måste vara global, anser hon. Men argument om att motståndarens vapeninnehav är ett hinder för nedrustning fanns också när förbud mot biologiska, kemiska och klustervapen diskuterades. De drevs igenom ändå. Det måste vara ambitionen även när det gäller kärnvapen, anser hon.

– Världen har visat att det går att förbjuda vapenslag och nedrusta massförstörelsevapen.

Varning om personalbrist

Den tydligaste förändringen i förslaget till nytt program gäller migrationen. I nuvarande program ska invandringen vara ”generös och reglerad”, i det nya förslaget ska migrationspolitiken vara ”stram”. Det som beskrevs som en tillfällig lösning när migrationen stramades åt 2015 är därmed stadfäst i partiprogrammet. Det krävs för att klara integrationen, enligt partiledningen.

Statsvetaren Ulf Bjereld, som idag är kyrkopolitiker för partiet, tycker att S-ledningen smiter undan sitt politiska ansvar för otillräckliga integrationsinsatser.

– Man skyller sina egna misslyckanden på invandrarna, säger Ulf Bjereld.

Han saknar beskrivningar av invandringens positiva effekter.

– Det här är ett led i uppvisningen av att vi minsann är lika duktiga som Tidöpartierna när det gäller att inte släppa in invandrare i Sverige.

Sveriges kommuner och regioner har varnat för skriande brist på personal, inte minst i äldreomsorgen, under nästa årtionde. Men flyktinginvandring är inte svaret på det problemet, enligt Magdalena Andersson. Om det behövs ska personal hämtas direkt från andra länder, från EU:s gemensamma arbetsmarknad eller genom en stramare arbetskraftsinvandring där arbetsmarknadens parter bedömer behovet.

– Råder det brist på personal i äldreomsorgen då ska det vara möjligt att rekrytera personer också utanför EU, säger Magdalena Andersson.

Samtidigt står partiet bakom språkkrav i äldreomsorgen, men dessa ska införas så att arbetsgivare får ansvar för att utbilda personal som inte lever upp till kraven, enligt Andersson.

Strandhäll: "Förpliktigar"

S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll är ”försiktigt positiv” till förslaget som helhet. Hon ser ett starkt fokus på att tackla växande klyftor på arbetsmarknaden. Tillfälliga anställningar, ofrivilliga deltider och lågbetalda jobb har brett ut sig, konstaterar hon.

– LO-grupperna har varit förlorare de senaste trettio åren, inte minst kvinnor, säger Annika Strandhäll.

I förslaget står att ”produktivitetsökningar omsätts successivt i både ökad levnadsstandard och kortare arbetstid”. På pressträffen underströk Magdalena Andersson att det inte måste betyda lagstiftning om generell arbetstidsförkortning, vilket Annika Strandhäll förordar.

Men flera punkter i förslaget talar enligt Strandhäll för såväl arbetstidsförkortning som andra reformer för ett mer rättvist arbetsliv: Fler ska orka hela arbetslivet. Ökad rättvisa för dem som inte kan jobba hemifrån. Säkrad kompetensförsörjning i välfärden.

– Det här förpliktigar onekligen, säger hon.