Gunnar Lind, projektledare på Greenpeace, menar att många av satsningarna som görs på infrastrukturområdet är bra. Som stödet till elbilar, elbussar och cyklar.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Men det spelar mindre roll när det samtidigt satsas på saker som stöd till flygplatser och förbifart Stockholm.

– Man kan inte gasa och bromsa samtidigt. Då kommer man inte framåt. Det finns en massa bra saker i budgeten, men vi ser inte de riktiga struktur­omvandlingarna. Det är mer små­godis och plåster, säger han.

”Lappa och laga”

Inte heller Kristoffer Arvidsson, utredare på Seko, är imponerad. Han betonar att det är positivt att den rödgröna regeringen skjuter till mer pengar än vad den tidigare regeringen gjorde. Men satsningarna är för små, och merparten är dessutom inga nyheter utan fanns med redan när regeringen lade sin infrastrukturproposition förra hösten.

– Det kommer inte att räcka till att förbättra infrastrukturen i Sverige. Det handlar om att lappa och laga och i bästa fall förhindra en försämring. När det gäller underhållet ser det lite bättre ut när det gäller järnvägen än det gör på vägsidan. Vi kommer att få se en försämring på de lågtrafikerade vägsträckorna inom fem till tio år, säger han.

Höghastighetsbana dröjer

När det gäller nyinvesteringar på järnvägen är diskussionen om höghastighetståg den stora frågan, säger Kristoffer Arvidsson.

– Men i den takt som aviseras nu kommer det att ta 40 år innan vi ha en höghastighetsbana, kanske längre tid. Det borde avsättas mer pengar så att vi kan ansluta till den höghastighetsbana som byggs i Europa, säger han.

– Det handlar om att motivera folk att ta tåget före flyget, framför allt inom Sverige. Kan du bygga ett nät där det går att komma från Stockholm till Göteborg på två timmar så är det väldigt attraktivt.

Svårt uppnå miljömål

Jens Forsmark, sakkunnig inom hållbara transporter på Naturskyddsföreningen, sa i gårdagens tidning att 76 miljarder är tillräckligt för att bygga en infrastruktur för framtiden som klarar miljömålen. Men att det beror helt på vad pengarna går till.

När budgeten släpptes igår stod det dock klart att en stor del av den totalt summan kommer att gå till just vägar.

– För att få en verklig omställning för transportsektorn så måste en väldigt stor andel av investeringarna gå till järnväg och sjöfart, men vi ser fortsatt stora satsningar på vägar, och det gör det svårt att uppnå miljö­målen, säger han nu.

Samtidigt tycker han att det finns många bitar i budgeten som är positiva för en mer hållbar transportsektor. Som bonus-malussystemet, som gör det dyrare att köpa förorenande nya bilar, reduktionsplikten för bensin­bolag när det gäller utsläpp, översynen av beskattningen av förmånsbilar och inte minst att flygskatten höjs.

– Flygskatten är en modig reform, men också absolut nödvändig. Flyget måste betala för mer av sina utsläpp, säger han.