– Det finns inga kommuner som kan garantera att ingen invånare kommer att åka för att ansluta sig till en terrorrörelse, men Malmö hör till de kommuner som borde ha en handlingsplan och en strategi, säger hon till SVT Nyheter.

Åtgärdsplan finns

Den åtgärdsplan som finns i Malmö är projektet Våra liv, som presenterades i januari. I projektet arbetar Malmö stad tillsammans med föreningarna Flamman och Spiritus mundi samt läroverket Islamakademin med att förebygga framväxten av våldsbejakande extremism bland Malmös unga. Med i samarbetet är också Felix Unogwo, som tidigare har arbetat med att rehabilitera barnsoldater i olika länder.

Utanförskap en faktor

Enligt Salahuddin Barakat, imam, grundare av Islamakademin och en av de medverkande i Våra liv, är denna typ av goda samarbeten inom civilsamhället en möjlig förklaring till varför Malmö stad inte har haft fler som har rest för att ansluta sig till stridande grupper eller terrornätverk.

– Det som ligger bakom individers radikalisering är faktorer som utanförskap, politisk frustration och social och ekonomisk utsatthet. Den typen av miljöer finns i Malmö. Goda samarbeten mellan kommunen, föreningar och andra aktörer i samhället är sådant som bidrar till att förhindra att de problemen leder vidare till extremism av olika slag. Sådana fungerande samarbeten finns redan i Malmö, men de kan bli bättre, säger han.

”Radikaliserades inte över en natt”

Salahuddin Barakat anser också att det är missvisande att koppla 23-åringens fall till det förebyggande arbete som på senare tid har dragit igång runt om i landet.

– Hans radikalisering skedde inte över en natt och var något som inträffade innan någon svensk kommun hade tagit fram handlingsplaner. Det är då riktigare att se till att Malmö har haft förhållandevis få som har rest iväg för att ansluta sig till olika stridande grupper, trots att riskmiljön som de resande kommer från också finns här. Det visar att staden redan har gjort något som är rätt, säger han.

Han tror inte heller att det faktum att 23-åringen kom från Malmö har spelat någon roll för det dåd han anklagas för.

– Det här är en rörelse som finns på många håll. Att han kom just från Sverige och Malmö är inte särskilt relevant för det som hände. Han hade lika gärna ha kunnat komma från vilken storstad som helst i Sverige eller Europa, säger han.

Hjälptelefon mot extremism

Malmö stad har också sedan en månad tillbaka en hjälptelefon för dem som oroar sig för att en person i deras närhet är på väg att involveras i någon form av våldsbejakande extremism. Till numret, som är kopplat till Plattform Malmö, har hittills fyra samtal ringts in.

– Vi har inte fått in några samtal från anhöriga, utan de som har kontaktat oss har alla varit yrkesverksamma, säger Anna Kosztovics, socialsekreterare.

Både hjälptelefonen och projektet Våra liv som helhet är inriktade på all typ av våldsbejakande extremism, men de samtal som har kommit har alla gällt oro för personer som kan vara på väg mot radikal islamism.

– De som har ringt har fått hjälp med att utvärdera sin oro och sina misstankar, för att se om det är något man behöver gå vidare med, säger Anna Kosztovics.

Dåligt rykte förstärks

För Rosengårdsborna betyder 23-åringens koppling dit att områdets dåliga rykte än en gång förstärks. Abdi Al Hassan, småbarnspappa från Somalia, säger att det är bristen på aktiviteter som får områdets unga att hamna på fel vägar.

– Det finns många unga här som inte går till skolan och inte har något jobb att gå till.  Det ökar risken för att de ska börja sälja hasch och hamna i kriminalitet, säger han.

Han pekar mot ett av områdets höghus och betonar vikten av en blandad befolkning.

– I det huset är hälften av de boende svenskar. Det är bra, säger han.

Fotnot: ETC Malmö har sökt men inte lyckats nå kommunalrådet Andreas Schönström (S) för kommentar.