Dina föräldrars bakgrund har stor betydelse för hur du lyckas i skolan. För stor, anser Skolinspektionen. Nu ses fördelningen av skolpengen över.
Jönköping tillhör de 30 svenska städer där de socioekonomiska skillnaderna mellan invånarna är störst. Bland dessa 30 ligger Jönköpings grundskoleelever bland de tre sämsta när det gäller meritvärde i den grupp skolbarn vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning. Det visar en rapport från Skolinspektionen. Elever som är födda utomlands har också betydligt sämre meritvärde än riksgenomsnittet. Detta trots att kommunen regelmässigt omfördelar 15 procent, eller 90 miljoner, av grundskolepengen för att utjämna socioekonomiska skillnader.
I dag flyttas 68 procent av de 90 miljonerna från skolor där många av barnen har högutbildade föräldrar, till skolor med barn till lågutbildade föräldrar. 32 procent tas från skolor med många svenska barn, till skolor med många invandrarbarn.
Kartläggningen som gjorts visar att de kommuner som omfördelar hälften av sin skolpeng lyckas bäst med att utjämna skillnaderna mellan ”starka” och ”svaga” elevgrupper. Nu kräver Skolinspektionen bättring från de kommuner som lyckas sämre, däribland Jönköping.
Satsning ska förstärka lärarna
Ändå är det inte självklart att de ansvariga för skolan i Jönköping kommer att öka omfördelningen av pengar.
– Samtidigt som det finns fördelar med att kunna fördela om mer pengar, måste vi fråga oss hur mycket som kan fördelas om utan att skolan får problem att klara sitt grunduppdrag, säger Jane Idman, ekonom på skolkontoret i Huskvarna.
– Det spelar ju dessutom ingen roll om man delar ut mer pengar och ändå gör samma sak. Man måste också fråga sig om man har rätt bemanning, rätt kompetens och rätt arbetssätt.
Åtgärder för att stärka språkundervisningen är redan planerade. Det kan också bli aktuellt med mer läxhjälp och ökade satsningar på lov- och sommarskola, för elever som halkat efter.
– Men det allra viktigaste är lärarens undervisning i klassrummet, säger Katarina Ståhlkrantz, chef för skolans utvecklingsenhet.
– Där är förstelärartjänsterna som ska införas en satsning som väntas förstärka lärarna. Matematiklyftet och det mål vi satt upp här i Jönköping om att alla elever ska lära sig läsa i årskurs ett är ett annan.
Skolinspektionen har även efterlyst bättre uppföljning av hur de omfördelade pengarna används. Hittills har det varit upp till varje enskild rektor.
De planerade åtgärderna kommer dock bara de kommunala skolorna till del. Av dessa får idag utbildningsenheterna på Österängen, Öxnehaga och Råslätt mest pengar, medan Bymarken och Nyarp i Bankeryd får minst.