Reformisterna: ”Mycket allvarligt”

S-föreningen Reformisterna grundades just med ambitionen att driva fram ett finanspolitiskt ramverk som möjliggör stora investeringar. Ordföranden Markus Kallifatides reagerar starkt på uppgifterna.

– Om det här stämmer är det mycket allvarligt, säger han.

Markus Kallifatides pekar på Socialdemokraternas kongressbeslut från 2021 som säger att partiet vill ha ett balansmål och samtidigt ”öppna för lånefinansiering av vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta”.

Enligt Reformisterna innebär det att man ska låta staten gå med underskott för att exempelvis bygga järnväg.

– Det är inte en fråga om tolkning. Vi vet vad beslutet är, jag var med i rummet när det togs, säger Markus Kallifatides.

Det finanspolitiska ramverket är inte juridiskt bindande. Idag gör regeringen avsteg från reglerna genom att inte räkna in stödet till Ukraina när de beräknar över- och underskott i de offentliga finanserna. Regeringen har också aviserat att de kommer låta skulden öka när staten lånar upp pengar till nya kärnkraftverk, med motiveringen att elbolagen ska betala tillbaka pengarna.

– Det är två bra exempel på att den överenskommelse som finns idag inte hålls av alla parter. 

Men att göra fler avsteg och på så sätt få en mer expansiv politik är inte vägen framåt, anser Markus Kallifatides.

– Vår linje är att vi ska ha en ram för finanspolitiken.

”Kan gå i papperstuggen”

Daniel Suhonen, S-debattör och chef för tankesmedjan Katalys, håller inte igen med sin kritik.

– Socialdemokraterna gör ett historiskt misstag och kör över hela arbetarrörelsen. Det här kanske är det som avgör en valförlust 2026, säger han.

Om S ställer sig bakom ett ramverk som inte ger utrymme för massiva investeringar lägger man krokben för sig själva, enligt Suhonen. Det senaste året har partiet lagt stort krut på de arbetsgrupper som lagt förslag på ny politik som svar på de samhällsproblem partiet ser. Bland annat har Lawen Redar som lett arbetsgruppen om integrationspolitiken väckt uppmärksamhet genom att utlova att inga utsatta områden ska finnas 2030.

– De nya svaren kräver en ny ekonomisk politik. Nu undermineras hela det arbetet, det kan gå i papperstuggen, säger Daniel Suhonen.

För Sverige innebär det att nödvändiga investeringar i klimatomställning och infrastruktur uteblir, anser han.

– Infrastrukturen faller ihop. Jag ska ta tåget om en timme och är mer orolig för tågresan än för föredraget jag ska hålla. 

För socialdemokratin är det existentiellt att möta de behoven, enligt Suhonen.

– Om samhällets sönderfall bara rullar vidare är det socialdemokratiska projektet slut.

Daniel Suhonen anser att Socialdemokraterna hade en gyllene chans att få majoritet för en expansiv politik när Kristdemokraterna i vintras gick ut med att de ville låna hundratals miljarder för investeringar.

– Man hade en politisk majoritet för att frigöra väldigt stora medel över tid. Kristdemokraterna gav oss den majoriteten om partiledningen följt, om inte sitt hjärta så i alla fall sitt kongressbeslut.

Starka reaktioner 

Suhonen och Kallifatides är inte ensamma om sin kritik. På plattformen X skriver Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson att ett sådant beslut skulle innebära ett stort svek från Socialdemokraternas sida.

Daniel Swedin, politisk redaktör på tidningen Arbetet, påpekar på samma plattform att det skulle sätta betydande begränsningar för vårens kommande S-kongress.

I ett ironiskt inlägg kommenterar Anna Herdy, pressekreterare för Nooshi Dadgostar (V), uppgifterna på följande sätt.

Från högerns sida är man desto mer positiv. Douglas Thor, förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet (MUF), skriver på X att strama budgetregler är bra givet det oroliga världsläget.

Också Fredrik Kopsch, chefsekonom på tankesmedjan Timbro, tycks glädjas över nyheten.

Dagens ETC har sökt Fredrik Olovsson, Socialdemokraternas ledamot i den parlamentariska kommittén. Hans pressekreterare skriver att arbetet i kommittén inte är klart och att han avstår kommentarer tills dess.

Kommitténs förslag ska officiellt överlämnas till finansminister Elisabeth Svantesson (M) den 15 november.