– Jag är besviken på regeringen. De pengarna hade istället kunnat användas för att bidra till freden istället för kriget, ­säger Lina Hjärtström, ansvarig för politisk påverkan hos IKFF.

I söndags gav en allvarstyngd statsminister beskedet – ­Sverige förser Ukraina med vapen, ­pengar och utrustning.

– Vi befinner oss i en exceptionell situation, då behöver man också fatta exceptionella beslut, sa statsminister ­Magdalena Andersson (S).

Främst handlar det om 5 000 pansarskott, ett vapen som används som används för att skjuta sönder stridsvagnar. Samtliga riksdagspartier står bakom leveranserna – efter att Vänsterpartiet som röstade nej omprövade sin hållning dagen efter.

IKFF:s Lina Hjärtström har en annan önskelista. Hon efterlyser ytterligare humanitära insatser. Dessutom vill hon se svenska initiativ för att bidra till en diplomatisk lösning av konflikten, exempelvis genom att erbjuda medling och agera för fredliga lösningar inom FN.

– Det blir svårare när du har understött en av parterna militärt, men vi vill fortfarande att Sverige försöker få till en fredlig lösning, säger Lina Hjärtström.

Är medling möjlig när en part tar sig rätten att invadera ett land?

– Det är bortom tvivel att Ryssland beter sig oacceptabelt och i strid med folkrätten. Men människor dör i den väpnade konflikten. Vi kan inte låta ukrainare leva med krig för att vi inte vill prata med Ryssland, det betyder inte att man accepterar vad de gör.

På måndagen inleddes samtal mellan företrädare för Ryssland och Ukraina i Belarus. Lina Hjärtström menar att lösningar utan våld alltid är möjliga – om parterna väljer det. Hon anser att Sverige kunde ha varit med och bäddat för det långt tidigare.

– Att Ryssland nu kan bomba sjukhus är för att de tidigare lagt pengar på att bygga ­bomber. Om vi exempelvis stöttat en inhemsk opinion mot Putins regim hade de haft svårare att bedriva det här kriget nu. Men det är inte för sent för att agera för att situationen inte ska förvärras, säger Lina Hjärtström.

Mer pengar till försvaret

På tisdagen aviserade statsministern ökade resurser till det svenska försvaret – vilket samtliga borgerliga partier och Sverigedemokraterna krävt. Längst har Liberalerna gått. De vill använda den så kallade beredskapskrediten i statsbudgeten för att omedelbart skjuta till 30 miljarder kronor i ett engångsbelopp för att köpa in bland annat ammunition.

– Vi är i en unik situation med fullskaligt krig i vårt absoluta närområde. Det kräver kraftfulla åtgärder, säger Allan Widman, Liberalernas försvarspolitiska talesperson.

Miljarderna skulle både markera inför omvärlden att man tar situationen på största allvar och att möta Försvarsmaktens behov.

– Det är en sak att gå ner och skjuta tjugo skott på en skjutbana, en helt annan om det blir allvar och strider pågår dygnet runt, säger Allan Widman.

Från M, KD, C och L ­upprepas också kravet på en svensk anslutning till Nato, vilket skulle innebära krav på Sverige att ytterligare öka sina försvarsutgifter. Det skulle inte göra oss säkrare – tvärtom, anser Lina Hjärtström.

– Det skulle bidra till en upprustning i Rysslands närområde. Dessutom skulle vi bli av med pengar vi behöver till sjukvård, utbildning och klimat­omställning, säger hon.

Putinregimen har vid flera tillfällen uttryckt vad som kan tolkas som hot om att använda kärnvapen. Under helgen fick landets kärnvapenstyrkor order om att sätta sig i beredskap. Lina Hjärtström önskar att Sverige svarade med att underteckna den FN-konvention om förbud mot kärnvapen som ett 90-tal länder anslutit sig till. Sverige röstade för konventionen i FN 2017, men avstod sedan från att underteckna den. Nu anser Lina Hjärtström att det är hög tid att ompröva det beslutet.

– Det skulle vara en tydlig markering mot hot om massmord på civila för att få sin politiska vilja igenom, säger hon.

Men att ansluta sig till förbudet är inte aktuellt, enligt Utrikes­departementets presstjänst.

”Ställningstagandet föregicks av en omfattande process och genomlysning av frågans olika dimensioner”, skriver de i ett mejl till Dagens ETC.

Beslutet att skänka vapen till Ukraina ser Lina ­Hjärtström som ett allvarligt brott mot principen att inte förse ­stridande parter med vapen. 

– Det ligger i ­Sveriges ­intresse att jobba för ­avspänning i vårt närområde och hela världen, säger hon.

Vill stoppa exporten till Jemen

Centerpartiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren, som är en av dem som drivit på för att Sverige ska förse Ukraina med vapen, menar tvärtom att stödet till Ukraina ­är ett säkerhetspolitiskt intresse som här väger tyngre än principen om att inte skicka vapen till pågående väpnade konflikter.

– Det ligger i svenskt säker­hetspolitiskt intresse att ­Ukraina kan försvara sig, de värden som vi står för och den europeiska säkerhetsordningen, säger Kerstin Lundgren.

Lina Hjärtström ser sam­tidigt beskedet om vapen­leveranserna till Ukraina som en påminnelse om att regeringen har den yttersta makten när det gäller svensk vapenexport. Därmed skulle man också kunna gå in och stoppa exempelvis den pågående exporten till Förenade Arabemiraten och flera andra länder som deltar i kriget i Jemen, istället för att som tidigare hänvisa till Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

– När de hänvisar till ISP är det ett val. De har möjlighet att fatta de yttersta besluten, säger Lina Hjärtström.

Morgan Johansson hälsar via sin pressekreterare att det är ISP och inte regeringen som fattat beslutet om att förse Ukraina med vapen – utan att kommentera att hans eget parti tagit som initiativ i riksdagen för att finansiera stödet.