Förslaget innebär en åtstramning. Migrationsminister Morgan Johansson säger att det handlar om att lägga sig på samma nivå som övriga EU, men på många sätt är lagen betydligt hårdare än i andra länder.
– Man har lagt sig på lägsta möjliga tillståndstider till exempel, säger Christina Höj Larsen.
Hon menar att regeringen anpassat sig efter Moderaternas förslag och att resultatet är att positionerna förflyttar sig ännu mer högerut.
– Det går inte att tävla med Moderaterna och SD i att vara taskiga mot människor på flykt, det är de allra bäst på. Det man skulle kunna tävla om är trygghet och det goda samhället där människor verkligen kan få bli en del av Sverige. Men det är som att regeringen helt vänt den idén ryggen.
Den tillfälliga lagen har gällt i Sverige sedan 2016. En av konsekvenserna av lagen är att det har blivit svårare för familjer att återförenas, då det ställs krav ställs på försörjning samt boende för att en anhörig ska beviljas tillstånd.
– Det kommer fortsätta nu. Föräldrar med tre jobb kommer ändå inte kunna ta hit sina barn och partners. Familjeåterförening blir en klassfråga och Sverige kommer fortsätta splittra familjer, säger Christina Höj Larsen.
Förslaget innebär bland annat att tidsbegränsade tillstånd blir huvudregel i stället för permanenta. För personer som får flyktingstatus beviljas tre års skydd och för alternativt skyddsbehövande kommer tillstånden gälla i 13 månader. Därefter kan de förlängas med två år i taget om skyddsbehovet kvarstår. Madelaine Seidlitz, jurist inom folkrätt hos Amnesty, anser inte att det finns några skäl till så korta tillstånd.
– Fokus ska ligga på skyddet och behovet av skydd, inte på vad du kan och vilka möjligheter du har att lära dig saker. Det är klart att det är viktigt att lära sig språket i landet du bor i, men att kräva det för att få permanent tillstånd riskerar att drabba personer som verkligen är i behov av tryggheten ett permanent tillstånd ger.
”Slår mot de utsatta”
För att få permanent uppehållstillstånd krävs minst tre år med tillfälliga tillstånd, samt krav på egen försörjning, grundläggande svenska, samhällskunskap och en så kallad vandelsprövning som visar att man inte begått brott. Madelaine Seidlitz säger att det kan slå hårt mot de mest utsatta. De som traumatiserats av krig eller överlevt tortyr kanske saknar möjlighet till försörjning under en lång tid efter att de kommit till Sverige.
– Det är klart att det är viktigt för alla att man lär sig språket i landet du bor i, men att kräva det för att beviljas ett permanent tillstånd slår snett och riskerar att drabba personer som verkligen är i behov av den trygghet ett permanent tillstånd ger.
Hon är inte förvånad över förslaget, som ligger i linje med ett allt hårdare klimat för flyktingar i Europa i stort, med en migrationspakt mellan medlemsländerna och gemensamma gränskontroller som ökar.
– Det är tyvärr det jag väntat mig, och det är fortfarande så att det här förslaget inte är baserat på kunskap, utan det är politik med fokus är att det inte ska vara attraktivt att komma hit.
Madelaine Seidlitz vill inte förminska det Sverige gjort i flyktingkrisen 2015, och ser fortfarande att Sverige tar stort ansvar i FN och med bidrag till olika FN-organ, men ser samtidigt att vi stänger dörren.
– Det här är en tvärvändning. Och utifrån juridiska, folkrättsliga och flyktingrättsliga perspektiv så går det här stick i stäv med grundläggande tankar om att skydda de grundläggande mänskliga rättigheterna för dem som tvingats på flykt, säger hon.